Pensionsmyndigheten har begärt in material från Norge om den grupptalan som Forbrukerrådet drev mot DNB:s fondbolag.
Det rör sig om dokument från spararnas juridiska företrädare Mageli, en analys från norska finansinspektionen där det framgår att banken bedrivit indexnära förvaltning i en aktiv fond samt domar från tingsrätten och hovrätten.
Den här månaden dömde hovrätten (Lagmannsretten) till förmån för spararna och konsumentverket och av domen, som dock inte vunnit laga kraft än, står det att DNB ska betala 345 miljoner norska kronor till 180 000 fondkunder.
Att Pensionsmyndigheten nu begärt in dessa dokument från grannlandet är inte konstigt då man är fullt uppe i att behandla ansökningar till det nya fondtorget. Men det här kan ställa till det för DNB och det är inte helt orimligt att tro att banken i sin ansökan åtminstone kommer få komma in med kompletteringar för att förklara sig för Pensionsmyndigheten.
Om inte DNB överklagar och domen vinner laga kraft kan det ställa till det ännu mer för ansökningsprocessen. Reglerna om god sed även för närstående bolag är tydliga och en bank som dömts för falsk marknadsföring och vilseledande av kunder torde få det ganska svårt att kvala in på det nya och hållbara fondtorget, även om man bara kan spekulera i den saken i nuläget.