Debatten om inträdesåldrar mellan Skandia och Pensionsmyndigheten fortsätter. Nu har livbolaget tillsammans med Svenskt Näringsliv skrivit en debattartikel i SvD där de skriver att Pensionsmyndigheten förvillar mer än folkbildar. I alla fall när det gäller frågan om inträdesåldrar.
Bakgrunden i frågan är ett inlägg i sociala medier från Pensionsmyndighetens generaldirektör Daniel Barr som förklarade att det var en myt att Sverige har en hög inträdesålder på arbetsmarknaden.
"Dessvärre blandar Pensionsmyndigheten bort korten när det gäller unga människors relativt sena etablering på arbetsmarknaden genom att med egna bearbetade data flytta fokus till inträdesålder i arbetskraften. Den senare är inte ett särskilt relevant mått i diskussionen om hur vi långsiktigt ska trygga framtida pensioner", står det i debattinlägget signerat Skandias pensionsekonom Mattias Munter, Svenskt Näringslivs högskoleexpert Mikael Almerud samt organisationens nationalekonom Tamara Sobolevskaia.
Artikelförfattarna menar att inträdesålder inte är ett bra mått i sammanhanget och att etableringsålder är det mer vedertagna. Där utgår man från att 75 procent av en årskull ska vara i arbete. Mellan 2010 och 2015 har den legat på 29 år för att sjunka till 28 år 2016, vilket gör Sverige till ett av de OECD-länder med högst etableringsålder.
Ett längre arbetsliv behövs men det är inte säkert att de åren enbart måste läggas i slutet. Mer akut är, enligt artikelförfattarna, reformer som leder till att få ner examensåldrarna och därmed få ut högkvalificerad arbetskraft på marknaden tidigare.
"Svenskt Näringslivs beräkningar har visat vilken effekt det skulle ha om unga högskoleutbildade med minst tre års utbildning skulle etablera sig på arbetsmarknaden två år tidigare - likt i många andra OECD-länder. För samhället skulle BNP öka med 52 miljarder kronor. De offentliga finanserna skulle samtidigt kunna förbättras med 21 miljarder kronor", enligt debattartikeln.