27 maj 2019 13:19

Pensionsnyheterna: Falska indexfonder kan bli mindre falska framöver

Den nya lagstiftningen som ska sätta stopp för de falska indexfonderna som säljs och prissätts som om de vore aktivt förvaltade, kan i bästa fall bidra till att kunder blir mer medvetna om vad de köper och vad de får för pengarna.

I en perfekt värld ska kunder framgent kunna se om de får aktiv eller passiv förvaltning och då förhoppningsvis betala för vad de får. Men som vanligt finns det sätt för fondbolagen att vaccinera sina fonder för att slippa ståta med för låg aktiv risk, eller active share som det matematiska begreppet lyder.

En Sverigefond har möjlighet att ha ett eller flera avvikande innehav, till exempel i något utländskt bolag, för att på så vis framstå som att man tar risk. Det är normalt tillåtet för 10 procent av förmögenheten. Om man till exempel har en ren svensk indexfond till 90 procent kan man ha ett eller flera mindre innehav i till exempel amerikanska Apple eller något annat utländskt storföretag som bara har funktionen att ge en bild av att man är aktiv. De företag man då väljer är att de är stora och indexnära på sina marknader. Med ett sådant innehav får man ju både valutarisk och landsrisk och fastnar inte i filtret som nu sätts upp. Fonden kommer att se aktiv ut fast det inte riktigt handlar om att man verkligen varit aktiv.

Det är för övrigt lite åt samma håll med förmedlarnas fonder med skydd för nedgångar, som till exempel i Söderberg & Parters Proaktiv fonder. Där har man indexportföljer som är billiga att köpa in och som sedan kompletteras med en derivatlösning. Då kommer fonden att se aktiv ut - fast den inte är särskilt avancerad när det gäller aktiviteten.

FI har i sin konsekvensbeskrivning påtalat att de nya reglerna inte kommer att få någon större betydelse för fondbolagens kostnader. Myndigheten tänker då främst på att det kan vara jobbigt och kosta mantimmar att räkna om efter de nya reglerna och presentera det nya måttet.

Men konsekvenserna på marknaden kan bli större om det blir tydligt att det finns två priser för samma sorts förvaltning. En indexnära fond med en avgift på 1,5 procent eller en passivt förvaltad fond till en tredjedel eller mindre - med samma risk.

Det bör leda till att det blir det lägre priset som vinner. En tröst för fondbolagen är dock att kunderna är trögrörliga. Det gör att det säkert inte kommer att bli några massflyttar ut ur till exempel gamla allemansfonder som är väldigt indexnära, oavsett om man redovisar hur lite aktiva de är på hemsidor eller i informationsmaterial.

Att fondbolag i storkoncerner, läs banker, skulle övergå till en mer aktiv förvaltning med risk att ibland leverera avkastning under index, kommer troligen inte att hända. För dem handlar absolut inte om att vara bäst. Det handlar om att inte komma i den nedersta kvartilen i resultatlistan. Den risken vill man inte ta, så strax under index efter avgifter är ok - om man får fortsätta att ta betalt för aktiv förvaltning.

Men initiativet från regering och inspektion är välkommet och den norska domen mot DnB som ska betala tillbaka flera hundra miljoner kr till spararna för att de sålt falskt aktiva fonder visar att lagstiftare och konsumentföreträdare har ögonen på förvaltarna. Det kommer spararna att vinna på, även om förändringarna kommer att gå långsamt.