27 maj 2019 13:21

FI skickar remisspromemoria om aktivitetsgrad i fonder

Idag offentliggör Finansinspektionen sin remisspromemoria där ändringar föreslås i de egna föreskrifterna om värdepappersfonder och föreskrifterna om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Som vi berättat tidigare väntas riksdagen fatta beslut om propositionen den 18 juni. Från den 1 januari 2020 ska det då införas nya krav på fondförvaltare att tydligt visa hur aktivt tillgångarna i en fond förvaltas.

I remisspromemorian föreslår nu Finansinspektionen ändringar i föreskrifterna som gäller värdepappers- och specialfonder. Förslaget innehåller bestämmelser om beräkningen av aktivitetsmåttet aktiv risk, och om hur informationen om aktivitetsgrad ska presenteras i informationsbroschyrer och årsberättelser.

Informationskraven gäller aktivitetsgraden i förvaltningen i förhållande till jämförelseindex. Det ska tydligt beskrivas hur förvaltningen bedrivs och varför det index som används är relevant.

Har fonden funnits i minst två år ska aktivitetsgraden även anges som aktivitetsmåttet aktiv risk (ofta skrivs det engelska uttrycket tracking error här, förf. anm.). Aktiv risk ska anges för varje år under de senaste tio åren eller den kortare tid fonden funnits och förvaltaren ska lämna en förklaring till det uppnådda måttet, enligt remisspromemorian.

Med dessa informationskrav är syftet att konsumenterna ska ha bättre förutsättningar att bedöma om fondavgifterna är motiverade i förhållande till fondens aktivitetsgrad. Med andra ord vill man komma åt dolda indexfonder.

Lyckas regering och inspektion med sitt syfte kan det bli lättare att upptäcka och undvika fonder som tar ut höga avgifter för en förvaltning som är väldigt nära index.

Konsumenter både i Sverige och Norge har haft problem med det de senaste åren. Swedbank fick kritik för att flera av dess fonder varit indexkramare och aktiespararna inledde en process mot Robur i Allmänna Reklamationsnämnden, som dock inte tyckte att det var en fråga för dem. Sparare i vårt grannland Norge har med hjälp av Forbrukerrådet, läs konsumentverket, nyligen vunnit mot storbanken DNB i en grupptalan. Spararna ska nu få tillbaka över 300 miljoner norska kronor i felaktigt uttagna avgifter, enligt en hovrättsdom. Domen har ännu inte vunnit laga kraft.