Idag presenterar regeringen två propositioner till riksdagen om pensioner. Det rör sig om riktåldrar och höjd minimiålder samt höjt grundskydd för allmän pension.
I propositionen om förbättrat grundskydd finns förslag om att grundnivån i garantipensionen höjs med 200 kronor per månad och att bostadstillägget höjs till 7 000 kronor från nuvarande 5 600 kronor för att bättre motsvara dagens hyresnivåer. Dessutom ska inkomstprövningen i bostadstillägget ändras för att "göra det mer träffsäkert och för att se till att det än mer ska ha lönat sig att ha arbetat".
Ett fribelopp för arbetsinkomster om 24 000 kronor per år införs också i äldreförsörjningsstödet.
"De som varit med och byggt upp vårt land ska känna trygghet och ha en bra pension. Därför höjer vi nu både bostadstillägget och garantipensionen. Ålderdom ska aldrig betyda fattigdom", säger Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister och ordförande i Pensionsgruppen, i en presskommentar.
En mindre skillnad finns i regeringens förslag till en mer likvärdig hantering av inkomster vid inkomstprövningen jämfört med promemorian. Den del av bidragsgrundande inkomsten som utgörs av allmän inkomstgrundad pension, utländsk-, tjänste-, privat pension och arbetsinkomster ska beaktas med 93 procent i reduceringsinkomsten, inte med 92 procent som det föreslogs i promemorian.
Bland de remissinstanser som varit positiva till förslaget finns Linköpings universitet, SACO, Arbetsförmedlingen samt Inspektionen för socialförsäkringen (ISF). Även Svensk Försäkring och Svenskt Näringsliv var positiva till att samtliga inkomster från eget arbete likställs i inkomstprövningen. Däremot var de inte positiva till att höja avräkningen med vilken tjänstepension och privat pension beaktas i reduceringsinkomsten, då de menar att det minskar incitamenten till arbete och privat pensionssparande. För närvarande viktas de till 80 procent.
"Den som planerar sitt uttag av pension kan helt enkelt välja kortast möjliga uttagstid av tjänstepension och privat pensionssparande för att därefter vara berättigade till fullt bostadstillägg", skrev Svensk Försäkring i sitt remissvar nyligen.
Pensionsmyndigheten avstyrkte förslaget i sin helhet och ansåg att det bara gör regelverket mer komplicerat. I ett seminarium arrangerat av myndigheten i samarbete med Pensionsnyheterna så framgick det att man istället vill ha en betydligt grundligare översyn av grundskyddet. Myndighetens senior advisor Ann-Sofie Kraft sa att särskilt bostadstillägget är svårförståeligt och att regeringens förslag inte gör det mer tydligt. Dessutom nämnde hon att bostadstillägget i nästan 200 000 ärenden betalas ut felaktigt.
Skälet till regeringens förslag beskrivs i propositionen med att bostadstillägget inom ramen för dagens regelverk har den mindre önskvärda effekten att det kan gå till personer som har relativt höga inkomster.
"Viktningen av olika inkomster i dagens regelverk innebär att pensionärer med goda inkomster (i vissa fall närmare 30 000 kronor per månad) kan få bostadstillägg. Den förändring som regeringen föreslår innebär sammantaget att gränsen för den högsta inkomstnivå̊ vid vilken det är möjligt att få bostadstillägg sänks till ungefär 21 000 kronor i månaden", enligt förslaget.
Förslagen ska träda i kraft den 1 december 2019. Även här finns en liten skillnad jämfört med promemorian, som ville ha ett ikraftträdande 1 januari 2020. Detta för att Pensionsmyndigheten ska hinna räkna om pensionerna, något som de påtalat och regeringen nu lyssnat på.
En beräknad effekt av bland annat den höjda grundnivån med 200 kronor är att nästan hälften av dagens kvinnliga pensionärer får mer pengar. Bland männen kommer 12 procent få en något bättre disponibel inkomst.
Från 2020 är det beräknat att förslagen kostar staten 2,2 miljarder kronor, framför allt på grund av utgifterna för garantipension. För kommunerna väntas nettoeffekten bli positiv och förstärka ekonomin med 470 miljoner kronor, enligt propositionen.
Partierna inom Pensionsgruppen har gemensamt fattat beslut om båda propositionerna.