28 maj 2019 12:31

Jättemiss i prognoserna från 1994 - livslängden efter 65 fortsatte öka

Idag överlämnas regeringens proposition om införandet av riktåldrar i pensionssystemet och höjd gräns för uttag av allmän pension från 61 till 62 år från och med 2020.

Förslaget kommer från Pensionsgruppens överenskommelse från 2017, som formulerats i form av ett lagförslag.

Anledningen är ökningen av medellivslängden som med råge överträffat de förväntningar man hade när pensionssystemet planerades 1994.

Vid den tiden var den genomsnittliga återstående livslängden vid 65 års ålder 19,8 år för kvinnor och 16,0 år för män.

Enligt Statistiska centralbyråns befolkningsframskrivning från samma år förväntades medellivslängden fortsätta att öka och plana ut till 20,3 år för kvinnor och 17,5 år för män efter 2020. Så blev det definitivt inte.

Prognosen höll hyggligt i tio år, fram till 2004. Då visade det sig att den utplaning som SCB såg i sin spåkula 1994, inte alls blev verklighet.

Istället fortsatte den återstående medellivslängden efter 65 år att öka och var då 0,6 år högre än prognosen förutspådde. Och 2018 var ökningen av den återstående livslängden från 65 års ålder 1,3 år högre än prognosen för kvinnor och 1,7 år för män, "vilket illustrerar svårigheten i att göra långsiktiga framskrivningar av medellivslängdens utveckling", som regeringen lakoniskt konstaterar i propositionen.

Eftersom den genomsnittliga allmänna pensionen är 12 600 kr i månaden eller 257 000 kr mer per manlig pensionär är det lätt att inse att varje pensionär kommer att kosta mer.

Det får till följd att den totalt utbetalade pensionen under livet blir betydligt högre än man tänkte sig 1994. Det i sin tur får som konsekvens att den månatliga pensionen blir lägre eftersom den ska fördelas på flera år och systemet inte ska betala ut mer pengar än vad som finns i pensionsbehållning på individens konto.

Genom att höja gränsen för när det går att ta ut pension från 61 till 62 år kommer det bli något färre pensioner som utbetalas från den åldern då fler ska arbeta längre.

Det är visserligen ingen stor andel som tar ut sin pension så tidigt men regeringen påpekar att det framför allt är män som gör uttagen.

De har i allmänhet högre pension än kvinnor, något som kan ge vissa effekter när det gäller jämställdheten. Om gränsen höjs kommer männen att tjäna in ytterligare pensionsrätt och därmed dra ifrån kvinnorna ytterligare.

"Effekten kommer att vara liten och en motverkande faktor är att könsskillnaderna i genomsnittlig inkomstgrundad pension har minskat från 50 procent 2003 till 29 procent 2017, i takt med att yngre generationer kvinnor har förvärvsarbetat i större utsträckning än tidigare generationer kvinnor", skriver regeringen i propositionen och tillägger att man, precis som Jämställdhetsmyndigheten, tycker att detta är något som behöver analyseras när förslagen förverkligats.

Då handlar det om att se vilka effekter förändringarna får på arbetsutbudet för män och kvinnor för olika grupper på arbetsmarknaden.