28 maj 2019 12:32

Riktåldern är här - nu ska pensionerna indexeras mot livslängden

I propositionen om riktåldrarna föreslås alltså, förutom höjt tidigaste uttag från 61 till 62 års ålder från 2020, även ett nytt åldersbegrepp i socialförsäkringsbalken.

Avsikten med riktåldern är att styra de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem.

Det här handlar alltså inte om att förbjuda någon att ta ut sin pension vid önskad ålder utan mer med tekniken för "nudging", alltså en mer eller mindre diskret knuff i önskad riktning mot ett längre arbetsliv.

Riktåldern ska beräknas första gången 2020, men tillämpas först 2026.

"Ett långt arbetsliv är grunden för en bra pension. Här anpassar vi pensionssystemet till att vi blir allt äldre och kan arbeta längre", säger Katarina Brännström, Moderaternas ledamot i Pensionsgruppen, i en kommentar i regeringens pressmeddelande där man tydligt demonstrerar enigheten i gruppen genom att låta alla partierna i gruppen uttala sig i frågan. Här följer ett axplock.

"För att på lång sikt stärka pensionen för alla kommer höjningen av pensionsåldern att vara en förutsättning", säger Solveig Zander, Centerpartiets ledamot i Pensionsgruppen.

"Överenskommelsen om en höjd pensionsålder bidrar till ett mer hållbart pensionssystem, men är också en tydlig signal om att vi ska se våra seniorer som en viktig resurs", säger Hans Eklind, Kristdemokraternas ledamot i Pensionsgruppen.

"Det är bra att fler människor får möjlighet att fortsätta arbeta längre upp i åldrarna. Detta är också bra för välfärden där bristen är stor på exempelvis läkare och lärare. Ett viktigt steg mot ett mer modernt arbetsliv", säger Mats Persson, Liberalernas ledamot i Pensionsgruppen.

Om allt går som tänkt väntas förslagen i propositionen innebära att pensionssystemet, som just nu går med underskott, behöver hämta mindre pengar från AP-fonderna än om man inte gjort förändringarna.

"Höjningen av den lägsta åldern för uttag av inkomstgrundad ålderspension från 61 till 62 år innebär att avgiftsnettot blir något mindre negativt på kort sikt eftersom pensionsutbetalningarna minskar när 61-åringar inte längre kan ta ut inkomstpension. Dessutom tillkommer högre pensionsavgifter om arbetslivet förlängs", skriver regeringen i propositionen.

Återstår att se om svenskarna låter sig nudgas eller knuffas i riktning mot senare pensioneringar av de eniga politikerna. Hittills har Pensionsmyndigheten kunnat notera en ökad spridning kring "normåldern" 65 år, men i och med att det både sker tidigare och senare uttag så ligger snittåldern ganska nära 65 år.

Det är alltså inte fråga om att medelsvensson på aggregerad nivå senarelägger sin pensionering i någon större omfattning, än.