27 jun 2019 12:40

Infrastruktur het fråga för AP-fonderna i remissvaren

Buffertfonderna AP 1-4 gillar inte att regeringen vill tillåta direktinvesteringar i infrastrukturföretag om de inte är fastighetsbolag. Den regeln blir alltför begränsande, menar Tredje AP-fonden som nu inkommit med sitt remissvar på regeringsförslaget om ändrade placeringsregler.

Tidigare har vi skrivit att Första- och Fjärde AP-fonden haft synpunkter på det. Till och med LO ansåg att regeringen särbehandlar fastigheter i jämförelse.

"Tredje AP- fonden beklagar detta. Tredje AP-fonden har under lång tid argumenterat för varför direktinvesteringar i infrastruktur är en viktig och intressant tillgång för institutionella långsiktiga investerare som AP-fonderna samt varför AP-fonderna bör få möjlighet att investera i infrastrukturbolag på samma sätt som i fastighetsbolag", framgår det av remissvaret. Det hänvisas också till samma synpunkter lämnade som yttrande till den tidigare promemorian om ändrade regler för AP1-4.

Vidare beskriver AP3 i yttrandet att infrastruktur utvecklats till en betydande tillgång och att den lämpar sig väl för pensionskapital. Dessutom är det ett viktigt tillgångsslag för omställningen till ett mer hållbart samhälle.

"Första-Fjärde AP-fondernas möjlighet att idag äga onoterade aktier i form av fastighetsbolag inklusive infrastrukturfastigheter utgör exempel på investeringar där en hög kostnadseffektivitet uppnås som ett resultat av direktägandet. Detta ägande har kunnat byggas upp, utvecklas och förvaltas utan att någon av Första-Fjärde AP-fonderna byggt upp stora interna enhet som arbetar med dessa frågor. Enligt Tredje AP-fonden saknas det med hänsyn till den erfarenhet som finns från Första-Fjärde AP-fondernas fastighetsinvesteringar grund för en oro för att fonderna skulle bygga stora interna enheter för infrastrukturinvesteringar", enligt yttrandet.

Lösningen i promemorian är att investera genom riskkapitalföretag. Eftersom infrastrukturinvesteringar ofta görs med en tidshorisont på över 20 år krävs att AP-fonderna får fatta många beslut rörande riskerna och kunna påverka inom hållbarhetsfrågor. För att kunna göra det måste AP-fondernas röstandelsbegränsning i riskkapitalföretag höjas till 50 procent från promemorians 30 procent, vilket är ett annat förslag AP3 lämnar i yttrandet. Utan en tillräckligt hög röstandel är inte saminvesteringar med riskkapitalföretag lika attraktiva.

Även Sjunde AP-fonden anser att nuvarande förslag fortfarande har för många begränsningar och nämner bland annat investeringar i infrastruktur.

Andra AP-fonden anser också att flera av begränsningarna i promemorian är onödiga men siktar mer in sig på sidoinvesteringar och placeringar i illikvida krediter i sitt remissvar.

Regeringen menar att AP-fonderna inte ska få göra sidoinvesteringar i onoterat tillsammans med riskkapitalfonder, men förbudet är inte välmotiverat enligt AP2. Som promemorian beskriver ska det operativa ansvaret alltid vara hos förvaltaren och inte hos AP-fonderna så förbudet bör tas bort, menar fonden.

Dessutom lägger AP2 till att andra, jämförbara institutionella investerare i de flesta fall får delta i sidoinvesteringar. Det är så vanligt att de flesta riskkapitalfonder erbjuder möjligheten vilket även kan bidra till en lägre avgiftsstruktur.