19 sep 2019 13:05

Pensionsmyndigheten slår hål på myten om pensionärsskatt

Pensionärskollektivet över 65 år betalar 0,9 miljarder kronor mindre i skatt jämfört med de som är under 65 år, arbetar och faller under samma skatteregler. Det har Pensionsmyndigheten kommit fram till i den nya rapporten "Finns det en pensionärsskatt?".

Här går myndighetens slutsats emot den idag rådande debatten om att pensionärerna betalar mer i inkomstskatt. Däremot menar myndigheten att det finns stora skillnader inom pensionärskollektivet. Av rapporten framgår att äldre med en pension som överstiger 17 200 kronor i månaden betalar marginellt mer i skatt än de under 65. Samtidigt försvinner den skillnaden med regeringens förslag till skatteändring. Går förslaget igenom ökar skillnaden mellan äldres och yngres beskattning ännu mer till de äldres fördel, enligt Pensionsmyndigheten.

Detta har generaldirektören Daniel Barr och analyschefen Ole Settergren även kommenterat i en debattartikel i DN och kallar det för en "omvänd pensionsärskatt".

En av slutsatserna man drar är att regeringen borde redovisa effekten på statens inkomster av det förhöjda grundavdraget för pensionärer och deras lägre skatt på förvärvsinkomster som man gör med jobbskatteavdraget.

"För det andra kan man fundera på om den redovisning av kostnaderna för grundskyddet för äldre som beskrivs i statens budget är rättvisande då den inte inkluderar uteblivna skatteinkomster till följd av det utökade grundavdraget för de med låga pensioner. Statens samlade utgifter för grundskyddet för äldre; garantipensionen, efterlevandepensionen, bostadstillägget och äldreförsörjningsstödet uppgår till 34 miljarder kronor", skriver Barr och Settergren och tillägger:

"Till detta skulle man kunna lägga uteblivna skatteinkomster från pensionärer med pensioner upp till den gräns på 17 200 kronor i månaden där pensionärer har lägre skatt än de förvärvsaktiva. Här kan man argumentera för att regeringen (och Pensionsmyndigheten) borde redovisa en tillkommande kostnad för grundskyddet på antingen 14 miljarder kronor (skatterabatten om man jämför med dem som inte arbetar, såsom exempelvis de som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning) eller på 2,3 miljarder kronor (om man jämför med de förvärvsaktiva)."

För det tredje gör dagens situation det ännu svårare när man ska informera om pensionssystemet. Grundskyddet är komplext och svårigheten att förstå effekten på framtida pension av arbete, sparande och pensioneringsålder ökar när delar av skattereglerna är så olika beroende på ålder och inkomstslag.

Pensionsmyndigheten menar att beskattningen av pensionärer förtjänar en översyn.