1 okt 2019 12:53

Sen examensålder i Sverige leder till sämre pensioner, enligt Skandia

Svenska studenter är bland de äldsta i Europa när de tar sin examen, vilket leder till att de kan få mycket lägre pensioner i framtiden. Examensåldern är typiskt sett 28 år och till och med äldre för vissa grupper vilket innebär att en nyutexaminerad läkare kan behöva spara 2 000 i månaden hela arbetslivet för att kompensera detta, enligt en ny rapport från Skandia.

Det är i rapporten "Akademikernotan – sen examen sänker pensionerna" som Skandia undersökt effekten. Man menar att det för många akademiker är omöjligt att ha ett så pass tidigt inträde i arbetslivet som 23 år, vilket Pensionsmyndigheten använder i sina typfallsberäkningar som den ålder som svenskarna i snitt börjar jobba.

De som följt debatten om inträdesålder har säkert inte missat att rapportförfattaren Mattias Munter inte håller med Pensionsmyndighetens konstaterande att en hög inträdesålder är en myt.

Munter säger nu att en höjning av pensionsåldern är ett alltför ensidigt fokus och att politikerna behöver prioritera initiativ för att få fler unga att gå klart sin utbildning snabbare.

Den som studerat klart tidigt kan spara hälften så mycket som om hen tagit examen vid den typiska examensåldern, enligt Skandia. Bolaget använder exemplet med en person som tar lärarexamen: studera klart så snabbt som möjligt och spara bara 700 kronor i månaden hela arbetslivet för att få 80 procent av slutlönen eller ta examen vid den mer typiska åldern 28 år och spara 1 300 kronor i månaden arbetslivet ut för att nå samma pensionsnivå.

"Tar man många år på sig att plugga färdigt, som många gör idag, behöver man spara ungefär dubbelt så mycket mer än om man studerat och tagit sin examen direkt efter gymnasiet. Är man akademiker och har börjat jobba sent är mitt råd att se över sin tjänstepension och komma igång med ett eget pensionssparande", säger Munter.