En höjd pensionsålder får inte någon effekt på mer än hälften av dem som går i förtida pension, personer som tar ut allmän pension på grund av utebliven lön eller sjukpenning. Det skriver försäkringsfacket Forena.
Beslut om höjd pensionsålder väntas tas i riksdagen imorgon. Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension höjs från 61 till 62 år från och med årsskiftet. Därefter höjs åldersgränsen till 63 år 2023, för att år 2026 slutligen höjas till 64 år. Syftet är att få människor att förlänga sina arbetsliv för att på det sättet förbättra sina pensioner.
Däremot är många som idag går i förtida pension personer med låg eller ingen inkomst och många har haft ersättning från sjukförsäkringen eller arbetslöshetskassan, något som även en rapport från Delegationen för senior arbetskraft lyfte fram. Den här gruppen tar ut sin allmänna pension för att klara försörjningen på grund av utebliven lön eller socialförsäkringsersättning.
Det kan anses vara tvångspensionering, menar Forenas samhällspolitiske chef Håkan Svärdman. En höjd ålder får ingen effekt på den gruppen utan snarare att vänta är att de tvingas söka försörjningsstöd hos kommunernas socialtjänst när möjligheten att ta ut pension successivt höjs till 64 år, något Svärdman lyfte fram i en debattartikel på SvD idag också.
"Att höja pensionsåldern är nödvändigt för att förbättra pensionerna. Men vi behöver samtidigt en rättvis lösning för den stora grupp som redan idag tvingas ta ut pension i förtid. Forenas förslag är att en särskild åldersfaktor införs i villkoren för sjukpenning", säger han.
Fackets förslag är att villkoren för sjukpenning ses över.
"I stället för att som idag få sin arbetsförmåga prövad mot normalt förekommande arbete, kan individer som blir sjuka efter att de uppnått den tidigaste uttagsåldern för allmän pension få sin arbetsförmåga prövad mot sitt eget yrke. Det skulle öppna upp för deltidsarbete i större utsträckning fram till dess att individen uppnått åldersgränsen för rätten att stå kvar i tjänst, som i dag är 67 år och 68 år från och med 2020. Därmed skulle drivkraften för ett längre arbetsliv stärkas", enligt Forena.