De allra flesta hanterar övergången från arbetsliv till pension bra och pensioneringen utgör inget större hot mot den psykiska hälsan. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet skriven av doktor Isabelle Hansson vid den psykologiska institutionen.
Hon har undersökt förändringar i livstillfredsställelse under åren före och efter pensioneringen med syfte att förstå vilka som hanterar övergången bra och vilka som har problem.
"De flesta är bra på att anpassa sig till de förändringar i livet som pensioneringen medför. Många upplever en känsla av befrielse och ser den här tiden som en möjlighet att fokusera på sig själva och sina egna intressen", säger Isabelle Hansson.
Cirka tio procent rapporterade en lägre tillfredsställelse med livet efter pensioneringen och två riskgrupper identifieras i avhandlingen.
Individer med hög grad av känslomässig instabilitet rapporterade fler negativa upplevelser och större svårigheter att anpassa sig.
"De här personerna rapporterade även lägre självkänsla, mindre autonomi, sämre sociala relationer samt sämre fysisk och kognitiv hälsa efter pensioneringen", säger Isabelle Hansson.
Ekonomin är ett annat problem. Saknas en grundläggande ekonomisk trygghet så uteblir även känslan av tillfredsställelse. En gradvis övergång med fortsatt arbete efter pensioneringen motverkar de negativa effekterna till viss del.
"Det är dock viktigt att komma ihåg att alla inte har samma förutsättningar att bestämma över sin pensionering. Möjligheten till fortsatt arbete kan begränsas av såväl hälsa och familjeomständigheter som attityder och regler på arbetsplatsen. Pensioneringen riskerar därmed att öka de sociala klyftorna i samhället", säger Isabelle Hansson.