Revolten i finansutskottet där alliansen och SD vill se ändringar i regeringens proposition om tjänstepensionsreglerna innebar att frågan bordlades vid utskottets möte i går.
Till nästa möte den 5 november har man nu bestämt sig för att höra avtalsparterna; Svenskt Näringsliv, PTK och LO, för att höra mer om de krav som de ställer på ändringar av proppen.
Här handlar det dels om de skrivelser de lämnat rörande informationskrav för kollektivavtalade tjänstepensioner (som parterna tycker är onödiga och dyra) och även kalibreringen av kapitalkravet. De frågorna har parterna bråkat om länge men först nu, några veckor innan riksdagsbeslutet, verkar de borgerliga partierna ha fattat frågornas betydelse.
Där är ju parternas inställning att kapitalkrav som går längre än det gamla trafikljuset kan göra att värdet på tjänstepensionerna blir svåra att upprätthålla. Regeringen har ju gått utöver IORP-direktivet genom gold-plating. Direktivet i sig kräver inte att man inför något riskkänsligt kapitalkrav över huvud taget.
Till mötet den 5 november har utskottet nu även bjudit in Finansinspektionen, som i sina tillämpningsföreskrifter bidragit till att skruva kapitalkraven ytterligare, även om man i senare skrivningar mjukat upp reglerna efter kritik från tjänstepensionsföretagen.
Vad revolten i Finansutskottet till slut kommer att leda fram till är högst oklart. Allt kan hända i detta ärende, uppger en tjänsteman i regeringen, som vill vara anonym.
När det gäller parternas klagomål när det gäller informationsplikten går den frågan säkert att hantera inom ramen för utskottet genom mindre ändringar i propositionen. Att skriva något om att tjänstepensionsföretagen ska använda sig av trafikljuset och lagfästa att man inte ska gå utöver det via tillägg från FI borde också vara möjligt, åtminstone i teorin.
Kravet på att även egenföretagare (som inte har kollektivavtal) ska kunna teckna tjänstepension i tjänstepensionsföretag, vilket Alliansen krävt i en debattartikel i DI idag, kan däremot bli lite värre. Den frågan har man ju inte varit på tidigare och den är därför inte beredd, alltså hanterad i utredning eller promemoria.
Riksdagen har ju beredningskrav inför beslut och har inte alls samma utredningsresurser som regeringen varför man i den frågan kan bli tvungen att skicka tillbaka bollen till regeringskansliet.
Här kan revoltörerna i utskottet möjlighet att kräva ett tillkännagivande från regeringen att den frågan utreds och komma med förslag på hur det ska kunna lösas senare.
Det stressade utskottet har möjlighet att skapa sig mer tid genom att skjuta fram beslutet i kammaren, men riskerar då att man då även tvingas skjuta på datumet för ikraftträdandet. Bolagen måste ju hinna anpassa sig till nya regler.
Visar det sig alltför svårt för regeringen att enas med de bångstyriga har regeringen möjlighet att dra tillbaka propositionen, något som är minst sagt ovanligt.
Alternativt kan utskottet besluta sig för att avslå regeringens proposition och tvinga regeringen att göra om och göra annorlunda. Då är vi tillbaka på ruta ett. Som sagt, allt kan hända i detta ärende.