28 okt 2019 12:00

Alectas Magnus Billing ifrågasätter antaganden om framtida pensioner

Det har blåst rejält kring Alectas vd Magnus Billing som i en uppmärksammad artikel menade att försäkringsbolagen ägnar sig åt "skrämselpropaganda" om pensionerna. Detta genom att göra gällande att kompensationsgraderna i allmän pension på sikt hotar att bli så låga att många behöver spara tusentals kronor i månaden privat för att nå rimliga nivåer.

Ett exempel rör civilingenjörer födda på 90-talet som, enligt Skandia, skulle behöva spara närmare 3 300 kr extra i månaden för att nå en kompensationsgrad på 80 procent av slutlönen vid pensioneringen. Detta eftersom allmän pension och tjänstepension för den här gruppen riskerar att bli så låg som 53 procent av slutlönen.

Magnus Billing ger sig också på försäkringsfacket Forenas rapport om de krympande allmänna pensionerna och menar att de beräkningsmodeller som man använt för att visa hur dåliga pensionerna hotar att bli, kanske inte alls är sanna.

Billing menar att man genom att göra ändringar i antagandena som de olika aktörerna gjort enkelt kan komma fram till helt andra resultat än de som framkommit i Skandias rapport "På väg mot Pension" eller Forenas "Pensionsreform 2024".

Han menar till exempel att beräkningarna antar en låg löneutveckling för 90-talisterna och skriver att: "Skandia utgår från befintliga lönedata per årskull, men låter sedan alla få samma löneökning framåt. Det innebär att 90-talisten, som har sitt första jobb och idag har 6,1 inkomstbasbelopp i lön, stannar på den nivån hela yrkeslivet."

Skulle man räkna samma löneutveckling för 90-talisterna som 60-talisterna skulle bilden bli en helt annan och de 53 procenten som nämnts stiga till 59 procent.

Han menar vidare att avgifterna på 0,4 procent i antagandena är för höga och menar att benchmark bör landa på 0,15 procent, vilket ytterligare förbättrar situationen.

Beräkningarna tar heller inte hänsyn till att flexpensionerna på sikt kommer att öka pensionerna, påpekar han. Snart sagt alla fackförbund har ju krav på att på sikt höja pensionsavsättningarna till tjänstepensionerna.

Genom att skruva på antaganden för reallöneutvecklingen framgent kan man också nå ett helt annat utfall än vad som framkommer i rapporterna.

Billing påpekar att det visserligen är omöjligt att förutsäga reallöneutvecklingen framåt men tycker att det är värt att påpeka att kalkylerna är känsliga för vilka antaganden man gör.

Och genom att inte tro att civilingenjörerna födda på 90-talet ska gå i pension vid 67 år utan istället följa det väntade lagförslaget om riktåldrar och gå vid 68 år, så skulle man kunna komma upp i en kompensationsgrad på drygt 77 procent. Då skulle 48 procent komma ifrån allmän pension och 29 procent från tjänstepension.

Som vanligt gäller att det är svårt att spå, särskilt om framtiden.

Magnus Billings inlägg kan läsas här i sin helhet:

Billing