4 nov 2019 12:53

PPM-utredningen: AP7 får ta hand om upphandlingar av fonder till torget

Idag klockan 09:30 tog nya socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) emot utredningen om ett upphandlat fondtorg av utredaren Mikael Westberg vid en direktsänd presskonferens.

- Att trygga och säkra premiepensionen har varit en central del av pensionsöverenskommelsen. Det kunde heller inte vara mer aktuellt. Samtidigt som vi sitter här pågår rättegången mot Allra, rättegången mot Falcon börjar denna vecka. Vi har redan vidtagit viktiga åtgärder som stänger ute oseriösa aktörer från fondtorget. Nu tar vi nästa steg, med ett upphandlat fondtorg. Utredningen ger ett viktigt underlag för att gå vidare med detta, sade Ardalan Shekarabi innan han lämnade över ordet till Mikael Westberg.

Westberg föreslår att en ny statlig myndighet inrättas som ska ansvara för upphandlingen och förvaltningen av fondtorget och dess valarkitektur. Den myndigheten ska bildas genom att Sjunde AP-fonden byter namn och uppdrag. Framöver är det tänkt att AP7 inte bara ska förvalta förvalet men också bli den nya myndigheten, som förvaltar fondtorget, upphandlar fonderna och tar över förvaltningen av den traditionella försäkringen från Pensionsmyndigheten. Det tentativa namnet föreslås bli "Myndigheten för premiepensionens fondförvaltning", enligt Westberg.

Utredaren fastställde också det han ansåg borde vara mål för framtidens premiepension och fondtorget. Målen är att premiepensionen under spartiden ska ge en tydligt högre avkastning än förändringen av inkomstindex men utan garantier för avkastningen och att den under utbetalningstiden ska leverera en premiepension med låg volatilitet med beaktande av den återstående spartiden. Dessutom ska rätten till valfrihet komma till ett högre uttryck än idag, där spararna ska ges rätt att påverka både risknivån och placeringsinriktningen på sitt sparkapital.

En viktig del av Westbergs förslag handlar också om valarkitekturen för det nya fondtorget. I utredningen har det utgåtts ifrån hur människor faktiskt agerar och inte hur ekonomisk teori säger att de borde agera. När PPM-systemet trädde i kraft var det över 60 procent som gjorde ett aktivt val men den siffran är idag betydligt lägre, menar Westberg.

- Den generella slutsatsen från beteendeekonomin är att människor är mindre rationella än vad teorin föreslår och det är särskilt tydligt när det kommer till pensionssparande. Många sparar för lite eller för mycket och söker ofta rådgivning om hur de ska lösa problemet men det leder ofta till beslut som inte är ekonomiskt rationella. Med det sagt har ett betydande antal sparare gjort rationella, medvetna och välinformerade val. Inom ramen för mitt uppdrag har jag däremot inte hittat stöd i den beteendeekonomiska forskningen som tyder på att de flesta eller ens en majoritet har gjort det och därför måste premiepensionssystemet utgå från hur människor faktiskt agerar snarare än att titta på hur de utifrån ekonomisk teori borde agera, säger Westberg.

Valarkitekturen ska bli en central uppgift för den valda myndigheten. Premiepensionssystemet ska utformas så att de som kan och vill välja får göra det, men resten ska stanna kvar i förvalet.

- Det är även väsentligt att valarkitekturen inte ger intryck att aktiva val är nödvändigt för att få en bra pension, enligt Westberg.

Tanken är att förvalet, alltså AP7, ska vara utgångspunkten för alla sparare. Där ska spararna i första hand ges möjlighet att justera risknivån inom ramen för det statliga förvalsalternativet. Den som väljer att lämna förvalet ska ges tydlig vägledning och information – information om att hen nu tar fullt ansvar för val och underhåll och vägledning och stöd för att kunna välja de upphandlade fonderna.

För själva upphandlingen av fonderna har utredningen tittat på valcentralernas upphandling av fonder inom tjänstepensionen. Här tycker Westberg även att det är rimligt att staten tar ett huvudansvar för urvalet. Regelverket för upphandling ska också baseras på EU-rätten men för att ta ställning till premiepensionens unika utformning passar inte Lagen om offentlig upphandling, LOU, utan ett lagreglerat förfarande ska tas fram i en ny upphandlingslag.

Förslaget innebär också att övergången till nya fondtorget sker successivt och att den nya verksamheten startar januari 2021. Själva upphandlingsförfarandet ska ta två eller maximalt tre år att genomföra, menar Westberg.

Sammanfattningsvis av den första delen av utredningen är enligt Westberg att staten ska ta ett större ansvar, att premiepensionssystemet ska bli enklare men säkrare samtidigt som en valfrihet bibehålls och att systemet ger bättre förutsättningar för bra avkastning och därmed bättre förutsättningar för goda pensioner.

- Min bedömning är att det här ska leda till bättre kvalitet och bättre fonder, säger han.