6 nov 2019 13:08

Thedéen: Trafikljusmodellen håller inte i ett nollränteläge

Under gårdagens anförande inför Finansutskottet uppgav Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen att trafikljusmodellen inte räcker som skydd för tjänstepensionsföretag idag. Flera aktörer, läs avtalsparterna, har ju tyckt att reglerna i Trafikljussystemet varit fullt tillräckliga.

FI menar att modellens tydligaste brist är att den antar att marknadsräntorna aldrig kan bli negativa. Därför beräknas inte heller något kapitalbehov för ränterisk vid negativa räntor.

"När modellen togs fram kunde ingen föreställa sig att vi idag – tio år senare – skulle ha tioårsräntor på noll och till och med där under. Utformningen av trafikljusmodellen har den paradoxala effekten att ju lägre marknadsräntorna sjunker ned mot noll, desto mer minskar också det kapital som tjänstepensionsföretagen behöver hålla för ränterisk", uppgav han och fortsatte:

"Vissa företag har idag ingen ränterisk enligt trafikljusmodellen, det vill säga att dessa företag inte behöver hålla något kapital alls för att täcka sin ränterisk. Under det senaste årets räntenedgång har det samlade kapitalbehovet för ränterisk för tjänstepensionsföretagen enligt trafikljusmodellen gått från drygt 75 miljarder till 5 miljarder kronor. Detta betyder förstås inte att ränterisken i dessa företag har försvunnit."

Partsbolagen har länge kämpat för att ha just trafikljusmodellen som skyddsnivå, men i takt med att räntorna sjunkit har trafikljusets skyddsnivå också sjunkit.

"Kapitalbehovet i trafikljuset är därmed inte längre lika med det kapitalkrav som föreslås i propositionen. Ju lägre skyddsnivån sätts, desto mindre kapital behöver företagen hålla för att klara större fall i värdena på tillgångarna. Att bortse från riskerna på detta sätt är problematiskt. Företagen riskerar att ta på sig ett risktagande som inte står i relation till deras finansiella styrka. De problem som detta kan orsaka blir dock inte synliga innan det är för sent att under ordnade former anpassa verksamheten till nya marknadsförutsättningar", enligt Thedéen.

Ett mer riskkänsligt kapitalkrav behövs därför istället. Ett sådant skulle mäta de största riskerna i tjänstepensionsföretagens verksamhet och därigenom synliggöra dem. Avsikten är att företag ska hålla tillräckliga buffertar för att trygga framtida pensioner mot oväntade negativa marknadsrörelser.

"Ett tjänstepensionsföretag kan inte skapa långsiktigt uthålliga pensioner genom att ta mer risk än det har kapital att bära. Rimliga krav leder därför inte nödvändigtvis till låga pensioner, likaväl som låga krav inte nödvändigtvis ger höga pensioner", sa Thedéen avslutningsvis.