13 nov 2019 12:27

Debatt: Låt pensionspengarna lösa infrastrukturkrisen

Intresset för att investera i infrastruktur är stort från de svenska pensionsfonderna men idag tillåts de inte direktinvestera i svensk infrastruktur. Investeringarna måste dock öka om transportbehoven ska mötas och landets välstånd tryggas långsiktigt. Det skriver Carl Bennet och Västsvenska Handelskammares vd Johan Trouvé i en debattartikel i DI.

"En eftersatt och ineffektiv infrastruktur innebär försämrad konkurrenskraft för svenska företag med lägre tillväxt och mindre pengar till välfärd som följd.  Samtidigt söker svenska och utländska pensionsfonder efter långsiktiga och säkra investeringar med rimlig avkastning – kriterier som investeringar i svensk infrastruktur skulle uppfylla. Genom att ändra regelverket och tillåta pensionskapital att investera i svensk infrastruktur kan Sverige få mer och bättre infrastruktur samtidigt som våra gemensamma pensionspengar ges en attraktiv och trygg placering", skriver de.

Statens årliga investeringar i infrastruktur är i nivå med snittet för de senaste 30 åren men lägre än föregående decennier då stora delar av den infrastruktur vi använder idag anlades. Men på grund av stigande anläggningspriser får vi samtidigt allt mindre infrastruktur för pengarna.

Infrastrukturinvesteringarna har helt enkelt inte hängt med, menar Bennet och Trouvé. Låt pensionskapitalet hjälpa till att åtgärda problemet genom att bilda ett oberoende statligt bolag med uppgift att finansiera infrastrukturinvesteringar, menar de.

"Genom att ge ut obligationer, riktade mot specifika objekt eller en diversifierad infrastrukturportfölj, kan bolaget vända sig till pensionsfonder som vill investera i svensk infrastruktur.  Med staten i ryggen minskar riskpremien, insyn i bolaget garanteras samtidigt som bolaget fritt från riksdag och regering kan fatta beslut om investeringar. Upplägget innebär att statens utgifter endast påverkas på marginalen. Det innebär också att det offentliga företräds av en expertorganisation vid upphandlingar och förhandlingar. Risken att det offentliga ska ingå ofördelaktiga avtal minskar därmed", skriver de i debattartikeln.