Finansutskottets bakläxa till regeringen när det gäller flytträtten innebär att man nu måste börja om på ny kula. Den lagstiftning, alltså den som skulle innebära en "effektiviserad flytträtt" är visserligen godkänd och klubbad av riksdagen. Men de tillkännagivanden som utskottet lämnat till regeringen måste nu behandlas "skyndsamt".
Det handlar då bland annat om att man ska undersöka om man kan separera fond- och depåförsäkringar från traditionella försäkringar och ge de förstnämnda mer liberala regler vid flytt.
- Det här är ju en helt ny skärning på problemet. I det arbete som jag var med och gjorde inför propositionen behandlades ju de här försäkringarna på samma sätt. Nu måste vi analysera i grunden vad det kan få för konsekvenser om man behandlar dem olika, säger Erik Cernjul, rättssakkunnig på finansdepartementets finansmarknadsavdelning och den som kommer att vara projektledare för att hantera bakläxorna från utskottet.
Och det är fler saker att fundera över för Erik Cernjul och Jonas Sundling som har uppdraget att ta fram promemorian - allt är inte helt solklart i de skrivningar som kommit från utskottet.
Det gäller till exempel kravet på flytträtt för försäkringar som tecknats före 2007, alltså innan det att den frivilliga flytträtten infördes.
Där skriver man att det ska utredas om man kan införa flytträtt på fondförsäkringar tecknade före det datumet och skriver "Försäkringar tecknade före den 1 juli 2007 bör omfattas av motsvarande flytträtt som försäkringar tecknade därefter, dock under förutsättning att inte avgörande skäl talar mot detta".
Nu blir det alltså upp till regeringen att undersöka om det finns några "avgörande skäl" mot detta. För jurister ligger det nära till hands att dra kortet att vi normalt inte ägnar oss åt retroaktivt verkande lagar i Sverige.
Arbetet i regeringskansliet har precis börjat och innan man hittat vägar till hur man till exempel ska definiera ett avgiftstak i kronor och ören för flyttar så behöver man i regeringskansliet tid på sig. Och när promemorian kommer "under våren" så kommer den i vanlig ordning att remissbehandlas. Tidigast under hösten 2020 bör man därför kunna ändra de lagar som utskottets majoritet vill ha verkställda.