9 dec 2019 13:02

Ny grundpension ska rädda garantipension för utomlands bosatta

Den svenska garantipensionen har varit hotad. Detta eftersom EU-domstolen konstaterat att den i sin nuvarande utformning är att betrakta som en minimiförmån i EU-terminologin. Och den typen av förmåner kan samordnas med andra förmåner intjänade inom EU och EES området samt Schweiz. Det är något som gjort att Sverige efter domen måste samordna garantipensionen med minimiförmåner som kan ha tjänats in utomlands.

"För att kunna bibehålla ett grundskydd i den allmänna pensionen med nuvarande nivåer och systematik samt för att behålla konstruktionen av det nuvarande pensionssystemet, bör garantipensionen ersättas av en ny förmån som inte samordnas enligt de särskilda reglerna för minimiförmåner", står det i utredningen.

Genom ett kvalificerat reptrick lyckas lagmannen Göran Lundahl, som varit särskild utredare, att hitta en reform som gör att det svenska systemet kan ändras så att det inte längre ska kunna kallas en minimiförmån med alla problem som följer av det.

Hans förslag innebär att man skapar en ny förmån, grundpension, som ska ersätta den nuvarande garantipensionen. Utredaren vill stärka kopplingen till intjänandet och det gör att den nya grundpensionen ska kunna tjänas in på två sätt.

- Vi har föreslagit två alternativ. Det första är att tjäna in till grundpension via arbete och det andra att den kan tjänas in genom bosättning, säger Göran Lundahl till Pensionsnyheterna.

Den här tekniken bygger alltså på att man, precis som i inkomstpensionen, tjänar in till sin grundpension och alltså inte bara "får" den. Det medför även att man inte kan tillgodoräkna sig utländska bosättningsår vid beräkningen.

- För att bibehålla legitimiteten i systemet anser vi att det är viktigt att man upprätthåller krav på "svenska år" eller år med stark anknytning till Sverige, säger Göran Lundahl.

Utredningens förslag bygger på att det inte ska finnas någon garanterad lägstanivå men grundpensionens nivå trappas av mot inkomstpensionen. Det innebär vidare att man slipper behovsprövningen, som idag finns i garantipensionen.

Om förslaget blir verklighet kommer Sverige även i fortsättningen att kunna betala ut den nya namnbytta och omarbetade förmånen grundpension till människor som bott eller jobbat i Sverige, på samma sätt som hittills skett med garantipensionen. Hotet om att Sverige till exempel inte skulle kunna betala ut garantipension till hemvända finländare och andra grupper som bott och arbetat i Sverige, skulle därmed kunna undanröjas.

Intjänandekravet för full grundpension kommer även i fortsättningen att ligga på 40 år, något som även gällde för de gamla folkpensionerna. Det innebär att den som "bara" bott eller jobbat i Sverige under 20 år kommer att få hälften av den fulla förmånen.

Så här skriver utredningen om reptricket:

"Grundpensionen bedöms med hänsyn till förmånens syfte och utformning inte omfattas av den särskilda regleringen för minimiförmåner i samordningsbestämmelserna. Det innebär att beräkningen av grundpensionen ska ske utan att försäkringsperioder i andra medlemsstater än Sverige beaktas och utan hänsyn till de faktiska allmänna obligatoriska ålderspensioner som betalas ut av andra medlemsstater. Till följd av samordningsbestämmelserna finns det också en skyldighet för Sverige att betala ut grundpension till personer som är bosatta i andra medlemsstater. Vi bedömer sålunda att samordningsbestämmelserna ska tillämpas på grundpensionen på motsvarande sätt som de tillämpades på garantipensionen före EU-domstolens ovan nämnda dom."

Utredningen är bara ett delbetänkande som är tänkt att akut lösa de problem som EU-domstolens dom inneburit för svensk lagstiftning. Den följer av ett utredningsdirektiv som utredaren fick i extra läxa för en dryg månad sedan. Huvudbetänkandet om förändringar i garantipensionens utformning kommer i maj 2020.