Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) fick ett antal bakläxor i Finansutskottet för de nya flyttreglerna. Men redan i sin nuvarande form, innan de justerats efter utskottets gnäll, innebär de att bolagen inte längre kan ha flyttavgifter som tas ut i procent på det kapital som ska flyttas. Det menar Finansmarknadsminister Per Bolund, som menar att den typen av avgifter bara funnits för att låsa in kunderna.
Den nya lagen om flytträtt träder i kraft om 18 dagar, den 1 januari 2020. Då ska bolagen bara ha rätt att ta betalt för faktiska kostnader för flyttar. De ska då avse direkta kostnader som man har för att verkställa flytten rent praktiskt.
Dessutom har bolagen rätt att kräva kunden på ersättning för oamorterade anskaffningskostnader som kvarstår efter som mest tio år. Här ska påpekas att Finansutskottet krävt ändringar även i den delen av lagstiftningen och förslag ska komma under våren.
Frågan är nu hur försäkringsbolagen kommer att välja att agera. Handelsbanken Liv har nyligen meddelat att man nollar alla flyttavgifterna och på Nordea Liv har man sagt att man nöjer sig med fasta avgifter på 10002000 kr totalt för den som vill flytta ut. (se artikel på annan plats).
Nordea Liv och Handelsbanken Liv har dessutom meddelat att man struntar i att kräva tillbaka eventuella kvarstående anskaffningskostnader, något som torde vara ett billigt offer. De båda har ju inte haft några externa mäklare som sålt deras försäkringar och fått provisioner. Visserligen har de rätt att ta betalt för kostnader för egna säljkårer, men det väljer man att strunta i.
Bolag som haft höga flyttavgifter som baserats på en procentsats av kundernas kapital, kan alltså inte fortsätta med det. Det man har rätt att ta ut i avgift för flyttar ska vara direkta fasta kostnader kopplade till arbetet med att verkställa flytten, typ personalkostnader, datakostnader och porton.
Enligt Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) betyder det att det i praktiken att metoden med att ta ut procentuella avgifter på sparkapitalet inte kan fungera i den nya lagstiftningen. Dessutom måste provisionerna tydliggöras. I en intervju i det kommande numret av Pensionsnyheterna Analys, som utkommer i nästa vecka säger han så här:
- En viktig del i regleringen av provisioner var ju att aktörerna ska tvingas visa för oss hur stora de är. Då kan man välja bort de som tar för mycket betalt. Den möjligheten fanns inte förut, och ledde till att vi som kunder fick för dålig information och blev inlåsta. Flytträtten är ju tänkt att främja en marknad där man faktiskt kan göra aktiva val och därmed välja bort aktörer som tar för mycket betalt, säger han.
Han säger vidare att det varit för dyrt att pensionsspara i många fall och att många fått lägre pensioner än de förtjänar. Dessutom har det många gånger varit dyrt att flytta, något som han nu ändrar på, med den nya lagen.
- Det har varit absurt dyrt att flytta sparandet till sparformer som passar kunderna bättre. Det är det vi kan åtgärda, genom att få bort de procentuella påslagen. De har ju inte haft någon förankring i verkligheten utan har bara varit ett medel för att hålla kvar kunderna. Det tycker inte jag ska accepteras på en marknad, säger han, i intervjun i det kommande numret av Pensionsnyheterna Analys.
Möjligheterna att ha kvar flyttavgifter baserade på en procentsats av kapitalet kommer därför att bli svårt att få myndigheterna, läs FI, att gå med på.
Det kan ju vara svårt att hävda att det blir högre portokostnader att skicka ut besked där det står 10 miljoner kr än att skicka ett brev där det står 10 000 kr. Likadant gäller datakostnader där det inte lär spela någon roll vilka summor som hanteras.
Nu har Finansutskottet begärt att regeringen ska undersöka möjligheten för att sätta ett tak för maximala avgifter, uttryckta i kronor. Det står inte något om den saken i regeringens proposition, men det är något som man för närvarande arbetar med i Finansdepartementet.
Nu återstår bara att se vilket intresse det finns bland svenskarna i gemen för att flytta sina gamla försäkringar och hur mycket det kan kosta för bolag som måste släppa ifrån sig flyttkapital, när inlåsningen inte längre fungerar.