Regeringen överlämnar idag propositionen med förslag till ytterligare ändringar av placeringsreglerna för Första-Fjärde AP-fonden till riksdagen.
Som vi skrev förra veckan så fattade regeringen beslut om propositionen på ett regeringssammanträde den 11 december.
Förslagen i propositionen syftar till att öka kostnadseffektiviteten, avkastningsmöjligheterna och långsiktigheten inom allokeringsmandatet illikvida tillgångar, meddelar regeringen. Tanken är att ge buffertfonderna samma eller åtminstone liknande förutsättningar som andra jämförbara institutionella investerare har.
Den första rundan av AP-fondernas nya placeringsregler trädde i kraft i januari 2019. I den här propositionen föreslås bland annat följande:
Det ska tydliggöras att FörstaFjärde AP-fonderna får göra saminvesteringar i onoterade företag genom onoterade riskkapitalföretag och att AP-fonderna inte får ta på sig det operativa företagsledningsansvaret i dessa. Röstandelsbegränsningen höjs från nuvarande 30 procent till 35 procent av röstetalet för samtliga aktier eller andra andelar i riskkapitalföretaget.
FörstaFjärde AP-fonderna ska få göra sidoinvesteringar i ett onoterat företag tillsammans med en fond som de investerat i och som också investerat i företaget.
FörstaFjärde AP-fonderna ska få behålla ett innehav av aktier eller andra andelar som överstiger 10 procent av röstetalet för samtliga aktier eller andra andelar i företaget vid notering av fastighetsbolag eller riskkapitalföretag.
FörstaFjärde AP-fonderna ska få göra investeringar i obligationer och andra fordringsrätter som inte är utgivna för allmän omsättning. Detta ska få ske indirekt genom placeringar i fonder eller riskkapitalföretag och få ge lån till fastighetsbolag och onoterade riskkapitalföretag, som de innehar aktier eller andra andelar i.
Ikraftträdandet blir den 1 maj 2020.