Sedan årsskiftet har Fondbolagens förening kommit ut med en rapport om aktiva kontra passiva fonder i PPM-systemet och påpekat att förslagen i Mikael Westbergs utredning om premiepensionssystemet (SOU 2019:44 "Ett bättre premiepensionssystem") bara ger fördelar till indexfonder.
Redan innan årsskiftet skickade föreningens vd Fredrik Nordström liknande synpunkter i ett mail till Pensionsmyndigheten. Där skriver han att nya fonder omöjligt kan konkurrera på lika villkor under upphandlingsprocessen.
Dessutom skapar upphandlingen ett problem eftersom för mycket kapital ska in i den fond som enligt den nya myndigheten anses vara bäst och väldigt få har en sådan kapacitet.
"I t.ex. kategorin Sverigefonder finns 100 mdkr fördelat på 33 fonder. Säg att 10 ska handlas upp och dessa 10 finns redan på torget. Tillsammans kanske de har 60 mdkr vilket gör att 40 mdkr ska in i en fond den bästa. Det finns väldigt få fonder, om någon, på den svenska marknaden som kan ta emot ett så stort belopp. Oavsett är ingen fond densamma efter en insättning av denna storlek vilket undergräver urvalskriterierna. Det innebär också att ett av de viktigaste tilldelningskriterierna måste vara kapacitet", skriver han och fortsätter:
"Nya fonder som kommer in får inget kapital jämfört med de som redan är inne och som kan ha fått uteslutna fonders kapital tidigare. Det blir omöjligt för de nya fonderna att konkurrera på lika villkor och de måste räkna med att kanske inte få något kapital eller en bråkdel av de stora fondernas under upphandlingsperioden. Eftersom de ska betala ansökningsavgift och årlig tillsynsavgift är det frågan om det ens är attraktivt att vara med. Som jag ser det innebär det att även statsstödsreglerna bidrar till att systemet styr över till stora indexförvaltare och enligt min mening helt i onödan", skriver Nordström som fortsätter att kämpa emot förslagen i den utredning som Pensionsgruppen i enighet fattat beslut om direktiven för.