Vad är en k-försäkring? Den frågan har Högsta Förvaltningsdomstolen haft att fundera över efter det att ett besked i Skatterättsnämnden överklagats av både en anonymiserad frågeställare och Skatteverket överklagat Skatterättsnämndens uttalande.
Frågan som ställdes handlade om det var möjligt att kalla försäkringar med så kallad negativ risk för k-försäkringar.
Negativ risk innebär att en försäkrads förmånstagare vid till exempel dödsfall bara skulle ha rätt till 99 procent av försäkringens värde vid dödsfall, snarare än en positiv risk, 101 procent, som hittills accepterats.
Högsta förvaltningsdomstolen, som nu fastställt Skatterättsnämndens besked, menar att 99-procentaren inte är att betrakta som en försäkring över huvud taget.
Detta eftersom den inte innebär att försäkringsbolaget tar någon risk om man bara är skyldig att betala ut 99 procent av värdet vid dödsfall.
HFD konstaterar, i likhet med Skatterättsnämnden och Finansinspektionen, att det krävs mer av en k-försäkring för att den ska få kallas försäkring.
Problemet är att en kapitalförsäkring inte är definierad i lagstiftningen. I princip kan man säga att alla livförsäkringar som inte uppfyller kraven på att vara pensionsförsäkringar i praktiken varit k-försäkringar.
För pensionsförsäkringar gäller ju krav i inkomstskattelagen att de till exempel har lägst fem års utbetalningstid, inte sjunkande belopp och inlåsning till 55 år och vissa begränsningar i förmånstagarkretsen, för att de ska kvala in och vara avdragsgilla.
Alla som inte kvalar in där är därmed k-försäkringar som inte ger rätt till avdrag men möjlighet till avkastningsskatt, snarare än reavinstskatt, och skattefria utbetalningar.
Riktigt så enkelt får det inte vara, menar HFD och skriver i domen från den 24 januari:
"En försäkrings värde är förknippat med osäkerhetsfaktorer kring bl.a. den försäkrades hälsotillstånd och livslängd. Denna s.k. försäkringsrisk är i sin tur kopplad till sannolikheten för att utbetalningar måste göras och under hur lång tid så ska ske. Själva kärnan i försäkringsinstitutet är den ansamling och delning av risker som sker i ett kollektiv av försäkringstagare (riskpoolning), någonting som särskiljer försäkring från andra sparformer. Försäkringsrisken påverkar försäkringsavtalets reella värde för både försäkringstagaren och försäkringsbolaget under avtalets löptid."
I fallet med 99-procentaren så finns det ingen riskdelning och därför är det inte någon k-försäkring. Det skulle snarare vara fråga om en lottsedel eller kanske en skuldförbindelse.
För att det ska vara försäkring krävs alltså att det finns en försäkringsrisk.
HFD fastställer därmed Skatterättsnämndens förhandsbesked och stänger möjligheten för att kalla allt som inte är p-försäkringar för k-försäkringar.