Domen från Kammarrätten sätter fingret på frågan hur depåförsäkringar används för skatteplanering eller som nu konstaterats, skatteflykt.
Det är mer eller mindre uppenbart att kvalificerade ägarandelar, alltså aktier i fåmansbolag, numera kommer att kunna ses som skatteflykt om de läggs i k-försäkringar och utdelning hämtas därifrån.
Det vore intressant om detsamma gällde även för andra typer av transaktioner än utdelning, såsom försäljning av aktier i samband med ett bud på bolaget. Dessutom kan man ju fråga om skatteflykt också kan bli aktuellt för andra innehav än kvalificerade aktier.
Tänk exempelvis om ledande befattningshavare i bolaget Klarna fått optioner eller aktier strax innan bolaget blev väldigt mycket mer värt. Även den som äger 1 procent (och därmed inte har kvalificerat ägande) kommer ju att få mycket mer netto, om det inte alls blir någon beskattning av värdeökningen en vecka senare, om aktierna låg i en kapitalförsäkring hos ett bolag som erbjuder depåförsäkringar.
Summan av det hela är att det är tveksamt eller helt enkelt fel att det är tillåtet att äga onoterade tillgångar i en depåförsäkring. Som fallet med Falcon Funds visat är det alldeles för lätt att notera tillgångar och att det i sig inte är ett kvalitetsmärke vilket det kan ha varit förr i tiden.