Igår skrev vi om att Söderberg & Partners Proaktivfonder än så länge klarat sig bättre än världsindex under krisen och att värdefallet begränsats av att man haft en aktiv förvaltning. Det är något som fått Lifeplans vd Kalle Erlandzon att reagera. Han menar, tvärt emot Söderberg & Partners, att den tillämpade strategin för fonderna (som Söderberg & Partners inte vill berätta öppet om i detalj) lett till förlorad avkastning och att det hade varit bättre och billigare för kunderna att ha sina pensionspengar i en vanlig blandfond i stället.
Proaktiv 75 TL A och Trygghet 80 TL A lanserades 9 december 2013 och har sedan dess avkastat 42,0 respektive 33,5 %, medan MSCI AC World Index har avkastat 94,3 % under samma period. Man skulle kunna tro att det beror på att Proaktivfonderna är normala blandfonder med stor andel räntebärande papper, men de har istället en speciell placeringsstrategi där de varierar aktieandelen och risknivån beroende på hur marknaden har utvecklats.
Under mars 2020 har nedgången på marknaden varit kraftig, till följd av Coronakrisen. Under denna nedgång har proaktivstrategin inte minskat nedgången i samma utsträckning, som man tidigare har missat uppgångar. Sedan årsskiftet har Proaktiv 75 TL A och Trygghet 80 TL A avkastat -16,6 respektive -13,0 % medan MSCI AC World Index har avkastat -16,4 % under samma period.
- Proaktivfonderna sänker inte risknivån i fonderna innan marknaden går ner, utan efter det att den gjort det. Söderberg & Partners hävdar inte heller att de kan förutspå den framtida utvecklingen, utan endast att de kan begränsa förlusterna över ett års tid, vilket alltså görs genom att sänka risknivån efter att marknaden gått ner, säger Kalle Erlandzon som menar att strategin som tillämpas är feltänkt.
Han har gått igenom fondernas avkastning sedan födelsen och menar att de i stor utsträckning följt avkastningen i världsindex, även om Söderberg & Partners valt att inte ha något index som fonderna ska mätas mot. Men den valda strategin skapar problem om och när börsen vänder uppåt, påpekar Kalle Erlandzon.
- Det syns tydligt när man analyserar avkastningen i fonderna. Som ett exempel kan vi ta den vanligt förekommande Proaktiv 75 TL A. Fondens avkastning följde till stor del med MSCI AC World Index ner under februari. Sedan sänktes risknivån i fonden successivt så att fonden missade uppgången när marknaden vände uppåt i mitten av mars. Nu kommer Proaktivfonderna att vara tvungna att investera nästan uteslutande i räntebärande papper under det kommande året. De är då i praktiken de dyraste räntefonderna som nu finns på marknaden, säger Kalle Erlandzon till Pensionsnyheterna.
Han påpekar vidare att den riskjusterade avkastningen blir lidande av proaktivstrategin och menar att strategin saknar stöd i forskningen.
- Forskningen är tydlig med att det inte är en bra idé att variera risknivån upp och ner i förvaltningen. Om man hela tiden investerar hälften i aktier och hälften i riskfria räntor så ger det samma förväntade avkastning som om man halva tiden investerar allt i aktier och halva tiden investerar allt i riskfria räntor. Risken är dock betydligt högre när man går in och ut ur aktiemarknaden. Variansen i avkastningen blir faktiskt dubbelt så hög. Det är därför som Proaktivfonderna per automatik förväntas ge sämre riskjusterad avkastning än motsvarande blandfonder. Därutöver tappar Proaktivfonderna omkring 2 procent per år på grund av de höga avgiftsuttagen, säger Kalle Erlandzon.