I förslaget till de reformerade garantipensionerna, som skulle kallas grundpensioner, föreslår utredaren att det ska vara tillräckligt med att bo i Sverige och tjäna in ett inkomstbasbelopp för att man ska kunna tillgodoräkna sig ett helt års försäkringstid.
Det tycker LO är "problematiskt" eftersom det då blir fullt möjligt att tjäna in ett inkomstbasbelopp, 66 800 kr, på kortare tid än så. Genom att tjäna in de pengarna så går det med de föreslagna reglerna att flytta utomlands och jobba vidare, i vetskap om att man fått ihop ett års intjänande av försäkringsrättigheter till svensk grundpension.
LO skriver:
"De utan så stora inkomster får i stället tillgodoräkna sig den exakta bosättningstiden, på samma sätt som i garantipensionen. Av olika skäl som framgår av betänkandet blir det visserligen bara en del av dem som endast arbetar i Sverige en del av året som får större pensionsrättigheter på detta sätt."
LO pekar vidare på att människor i framtiden kommer att röra sig mer över gränserna och att det därför är viktigt att reglerna blir riktiga och skriver:
"Att det i detta fall, genom att inkomsttröskeln föreslås bli ett inkomstbasbelopp, skulle gå att få ett års försäkringstid med kortare arbetstid i Sverige om timlönen är hög än om den är låg, är även det problematiskt."
LO vill även se att grundpensionens belopp räknas upp med inkomstindex, inte prisindex. Detta för att inte den nya grundpensionen, i likhet med garantipensionen, ska urholkas på sikt. Det är inget utredningen haft att fundera över, det stod inte i direktiven, men LO påpekar det ändå och motionerar en gammal käpphäst och skriver:
"Värdet av den grundpension man tjänar in genom försäkringstid kommer att urholkas med tiden, inte i förhållande till sin köpkraft men i förhållande till andra pensioner och till lönerna i samhället, eftersom den bara räknas upp med prisbasbeloppet. Utredningen omfattar inte den frågan. LO vill ändå påpeka att grundpensionen bör räknas upp med löneutvecklingen."