29 apr 2020 13:02

Regeringen föreslår inga ändringar i kapitalkraven för tjänstepensionsföretagen

I dag offentliggjorde regeringen en promemoria om den sista bakläxan man fick av Finansutskottet i november 2019. Ett enigt utskott beslutade då (efter sufflering från avtalsparterna) att kapitalkraven var för tuffa för de nya tjänstepensionsföretagen och att de därför behövde sänkas.

Detta för att göra det möjligt för tjänstepensionsföretag att skapa högre avkastning på tjänstepensionskapitalet och inte bindas av allt för höga kapitalkrav.

Här var det framför allt FI:s tillämpningsföreskrifter som höjde kravet, något som oroade avtalsparternas bolag.

Men någon generell ändring av lagkraven blir det inte. I promemorian konstaterar regeringen att trafikljusets konfidensnivå på 97 procent ska behållas för tjänstepensionsföretagen. Det ger tjänstepensionsföretagen ett mildare krav än försäkringsföretagens Solvens 2, vilket regeringen tycker är helt ok och skriver:

"Skyddsnivån i Solvens II-regelverket får som utgångspunkt anses vara alltför hög för den svenska tjänstepensionssektorn. Solvens II är ett omfattande regelverk och det finns mekanismer som syftar till att skapa ett mer ändamålsenligt skydd för företag som erbjuder sparandeprodukter och som gör långsiktiga investeringar. Det har dock varit en utgångspunkt för regeringens politik på området att Sverige ska använda de möjligheter som EU-rätten ger att skapa ett regelverk som redan på förhand är anpassat för den svenska tjänstepensionssektorn. Syftet med det nya regelverket för tjänstepensionsföretag är som nämns ovan att det ska möjliggöra en effektiv förvaltning av tjänstepensionskapital samtidigt som reglerna säkerställer ett fullgott skydd för de nuvarande och framtida pensionärerna."

Undersökningar som FI gjort visar enligt regeringen att skyddsnivån som man har i lagstiftningen ger ett bra skydd och att man inte kan blunda för att ränteläget för närvarande är extremt lågt. Man kan inte bortse från ränterisken, som ju påverkar bolagens möjligheter att uppfylla sina löften. Detta måste bolagen ta höjd för och därför bör man inte införa några generella lättnader.

Däremot föreslår regeringen att man ska kunna beräkna värdet av investeringar i infrastruktur på ett lite annorlunda sätt än vad dagens regler medger. Detta bland annat för bolagen att investera mer i infrastruktur som kan medföra fler miljömässigt nyttiga investeringar. Så här skriver regeringen:

"Det kapitalkrav för marknadsrisk som ingår i det riskkänsliga kapitalkravet ska innefatta en undergrupp för den risk som hänför sig till godkända infrastrukturinvesteringar. Samhällsintresset av att miljömässigt hållbara investeringar kommer till stånd ska beaktas vid beräkningen av kapitalkravet för godkända infrastrukturinvesteringar."

Det här betyder alltså att det blir lite "rabatt" på kapitalkraven om de sker i godkända investeringar i infrastruktur och kommer att bidra till att sänka det totala kapitalkravet.

Promemorian innehåller även förslag som gör att avtalsparterna får friare händer när det gäller att informera sina sparare om deras pensioner. Genom att införa avtalsfrihet för parterna att besluta om informationen till spararna ska det fortsättningsvis vara möjligt att informera via valcentralerna och inte via varje bolag eller tryggandeinstitut. Det motiveras så här:

"Om det inte införs en avtalsfrihet som möjliggör informationslämnande genom valcentralerna så behöver tjänstepensionsföretagen bygga upp ett helt nytt system för informationshantering, eftersom de då som tjänstepensionsföretag måste lämna den information som anges dels i lagen om tjänstepensionsföretag, dels i de föreskrifter som Finansinspektionen har meddelat med stöd av bemyndigande i den lagen. Detta torde leda till ökade kostnader för företagen, utan någon motsvarande nytta för dem som ska få del av informationen, dvs. de nuvarande och framtida pensionärerna."

Reglerna mjukas även upp när det gäller den information som pensionsstiftelser ska lämna till dem som har skuldförda pensioner. Detta är ju något som pensionsstiftelserna högljutt kritiserat och där regeringen nu genom ändringar i Tryggandelagen ska minska på byråkratin.

Regeringen har också bestämt att egenföretagare ska kunna teckna tjänstepension enligt det nya regelverket, något som utskottet hade med på sin önskelista. Och regeringen levererar lydigt och föreslår följande tillskott i lagstiftningen:

"Med tjänstepensionsförsäkring ska i lagen om tjänstepensionsföretag även avses försäkringar som tecknas för egen räkning av egenföretagare."

Hela promemorian, som omfattar 112 sidor, ska nu skickas ut på remiss till den 10 juni. Vid en hastig genomläsning av promemorian ser det ut som att regeringen går Finansutskottet och andra kritiker till mötes varför det finns anledning att tro att de nya reglerna kommer att börja gälla den 1 december 2020.