12 maj 2020 13:27

Oenigt Svensk Försäkring sågar förslaget om flytträtten på fondförsäkringar

Svensk Försäkring kritiserar regeringens förslag till nya regler för flytträtten. Förslaget att sätta ett pristak för hur mycket flyttar kan få kosta riskerar att göra att kvarvarande försäkringstagare i kollektiven riskerar att få betala högre försäkringsavgifter i framtiden, om kunder flyttar ut utan att ha betalat för de anskaffningskostnader, läs provisioner, som bolaget betalat till sina distributörer.

Detta, menar Svensk Försäkring, riskerar att försämra bolagens ekonomiska situation och skriver:

"Om ett försäkringsföretag inte har möjlighet att kompensera sig genom att de som flyttar står för sin andel av kostnaderna kan det kvarvarande försäkringstagarkollektivet drabbas av kostnadshöjningar i andra avseenden. Detta gäller oavsett företagets verksamhetsform. Ett borttagande av nuvarande möjlighet till kostnadsfördelning innebär således en risk för att kvarvarande försäkringstagarkollektiv kommer att få bära kostnader hänförliga till försäkringstagare som lämnat bolaget."

Risken är vidare att bolagens solvens försämras, något som Svensk Försäkring varnar för och skriver:

"Avgiftsbegränsningar som föreslås i promemorian innebär att försäkringsföretagens solvens påverkas. Kapitalbasen minskar och kapitalkravet ökar som ett resultat av de lägre avgifterna. Utöver detta så kan även annullationsfrekvenserna påverkas, vilket innebär att det fria egna kapitalet minskar ytterligare."

Om man nu måste finna sig i en tuffare lagstiftning så vill man undvika att den drabbar bolagen retroaktivt och tycker att man ska få en anpassningsperiod med en stegvis avtrappning av möjligheten att kompensera sig för anskaffningskostnader.

Svensk Försäkring påpekar att hela förslaget innebär att man från lagstiftarens sida i praktiken inför ett provisionsförbud, något som lagstiftaren undvek att göra när man beslutade om lagen om försäkringsdistribution och skriver:

"Som skäl anfördes i det lagstiftningsärendet att det i ett slag skulle ändra marknadsförutsättningarna på ett mycket svårförutsebart sätt samt att det skulle kunna bli svårt att senare hantera eventuella negativa och oförutsedda marknads-konsekvenser av förbudet (prop. 2017/18:216 s. 330). Mot bakgrund av det anförda är det ytterst anmärkningsvärt att det i promemorian inte förs något resonemang överhuvudtaget om konsekvenserna av att införa ett indirekt provisionsförbud. Promemorians förslag får med andra ord inte riskera att i detta avseende innebära ett grundskott mot upprätthållandet av ett högt konsumentskydd på den svenska försäkringsmarknaden."

Svensk Försäkring påpekar vidare att det tillkännagivande från (det eniga) Finansutskottet inte är rättsligt bindande och menar att utskottet snarast ställt en fråga om att utöka möjligheterna till flytträtt. Det kan vara fallet om man i Sverige implementerar ett EU-direktiv men så är det inte i det här fallet, trots att det är vad en enig riksdag sagt sig vilja ha. Och det gärna till år 2021, vilket är om ett drygt halvår.

"Rimliga anpassningstider är en viktig fråga för försäkringsföretagen, som under se-nare år har gjort mycket stora ansträngningar för att anpassa verksamheten till återkommande regeländringar. Det har då inte sällan handlat om reglering med en i EU-rätten fastlagd genomförandetid. I detta fall finns inte några sådana begräns-ningar. Motiveringen till den korta anpassningstiden - att förslagens huvuddrag varit kända sedan riksdagen antagit ett tillkännagivande om flyttavgifterna - är oegentlig. Ett tillkännagivande är inte rättsligt bindande. Dessutom utgör det riksdagens korthuggna mening i en fråga snarare än ett konkret förslag. Ett tillkännagivande kan därför självfallet inte ligga till grund för den anpassning av försäkrings-företagens verksamhet som kan komma att krävas vid en framtida, okänd tidpunkt."

Kort sagt. Det är bra med konsumentskydd och transparens men rör inte våra modeller för distribution och rådgivning som finansieras med provisioner. Om ni gör det i alla fall vill vi ha högre avgiftstak, till exempel på nivån som Konkurrensverket nämnt där det kunde gå upp till 2400 kr, snarare än de 600 kr som nämns i promemorian. Och går inte det heller vill man ha längre övergångstider så att man hinner ställa om sig för en nya och ändrad affärsmodell.