14 maj 2020 13:27

Därför står inte Nordea Liv & Pension och HB Liv bakom svaret från branschen

När Svensk Försäkring till slut kunde enas (efter en del armbrytning) om ett remissvar på regeringens promemoria om flytträtt så vägrade bankägda Handelsbanken Liv och Nordea Liv & Pension att ställa sig bakom alla delar av svaret.

För husfridens skull har man reserverat sig och fått in en "anmärkning" i svaret där det framgår att de två bolagen inte fullt delar majoritetens syn på formuleringarna.

Nu har de båda bankbolagen skickat ett eget remissvar till regeringen där man förtydligar vad man tycker i de delar där man är skiljaktig med branschorganisationen.

De båda protestanterna menar att frågan om flytträtt redan analyserats på längden och bredden under många år och att försäkringsbolagen ända sedan den 1 juli 2007 haft krav på sig att medge flytträtt. Av det skälet borde det förtydligande som nu kommer i regeringens promemoria inte komma som en överraskning.

De båda skriver att de, tvärtemot övriga medlemmar i Svensk Försäkring, "tillstyrker promemorians förslag om begränsningen av avgiftsuttag för kvarvarande anskaffningskostnader samt att regleringen ska ges retroaktiv verkan".

De håller visserligen med om att man ska vara försiktig med att skapa retroaktivt verkande lagar men finner det viktigt i det här fallet.

"Handelsbanken Liv och Nordea Liv & Pension delar i grunden det synsätt som uttrycks i Svensk Försäkrings remissvar, dvs. att retroaktiv reglering ska övervägas med stor försiktighet och tillämpas endast i undantagsfall. Ur konsumentskyddsperspektiv anser vi dock att det är lämpligt med retroaktiv tillämpning i detta fall."

De båda avfärdar också konkurrenternas synpunkter när det gäller att kvarvarande kunder kan drabbas negativt och kunder med oamorterade anskaffningskostnader får flytta ut. Dessa kostnader ska då bäras av de kvarvarande, något som man inte tror på:

"I de försäkringar som förslaget avser, dvs. fond- och depåförsäkringar, är försäkringsinslaget och det kollektiva inslaget av mycket liten omfattning. Kvarvarande kunder blir inte direkt drabbade av att en annan kund flyttar. En ekonomisk effekt kan uppstå för försäkringsföretaget genom en förlorad framtida intäkt. Den förlorade intjäningen innebär att försäkringsföretaget inte fortsatt kan kompensera sig för en flyttande kunds eventuella kvarvarande anskaffningskostnader."

Handelsbanken Livs vd Louise Sander menar att argumentet om övervältring av kostnader inte är relevant i vinstdrivande bolag, som det här är fråga om.

- Så fungerar det ju inte i en marknadsekonomi. Det som händer är att bolaget får en lägre vinst om kunderna lämnar utan att anskaffningskostnaderna är fullt ut amorterade. Det här är ju samma problem som man tidigare hade på telekommarknaden där bolagen förbjöds att låsa in kunderna i långa avtal utan möjlighet att säga upp dem förrän avtalen löpte ut. Det man får göra är ju då att acceptera att vinsten blir lägre och anpassa sig till den situationen genom att ändra sin affärsmodell, säger Louise Sander till Pensionsnyheterna.

Om bolagen vill kompensera för vinstbortfallet kan man höja de kvarvarande kundernas försäkringsavgifter om det är möjligt. Och enligt Louise Sander handlar det inte om att alla kunder plötsligt kommer att flytta ut.

- I dagsläget är det bara omkring en procent av kunderna som väljer att flytta. Det betyder att de kvarvarande 99 procenten fortsatt kan belastas för att amortera anskaffningskostnaderna, säger hon.

I de båda bolagens egna remissvar beskriver man saken så här:

"Förslaget innebär att kvarvarande anskaffningskostnader inte får ligga till grund för avgiftsuttag vid flytt. Förslaget förhindrar inte försäkringsföretag att fortsätta kompensera sig för anskaffningskostnader i övrigt. Oaktat begränsningen av att ta ut flyttavgifter för kvarvarande anskaffningskostnader, kvarstår alltså möjligheten att löpande ta ut kompensation ur försäkringsavtalen."