20 maj 2020 13:10

Handels i Göteborg: Låt AP1-4 förvalta ickeväljarnas premiepension

Utredare Mats Langensjö får en del smäll på fingrarna för sin utredning om den framtida premiepensionen från Evert Carlsson, doktor på Center of Finance på Handelshögskolan i Göteborg.

Han underkänner flera av tankarna från Langensjö och i ett tiosidigt remissvar med många akademiska referenser menar han att förslaget inte gör vad Langensjö menar att det kan göra.

Evert Carlsson, som var medgrundare till det system som i dag går under varumärket Lifeplan, har ett förflutet i Andra AP-fonden och sitter dessutom i Roburs styrelse. Hans omfattande kritik kan sammanfattas i följande punkter:

1. Promemorian väljer att föreslå ett Förval med uniform förvaltning för samtliga sparare trots att man i analysen har framhållit flera fördelar med ett individanpassat sparande.

2. Promemorian har förväntningar kring avkastning och risk från vad man kallar en Dynamisk tillväxtportfölj vilka ej är trovärdiga.

Detta beskrivs närmare som att det inte finns några fria luncher på finansmarknaden och att de antaganden som görs beträffande avkastning på sparkapitalet inte är trovärdiga utan beroende av den realekonomiska verkligheten.

Förslaget om att reducera inlösentillfället till en gång per månad är felaktigt och kommer att accentuera kostnaden för inlösen. Carlsson menar att det kan skapa mer problem om man ska köa begäran om flyttar till ett datum per månad. Då kommer man att få ett stort antal flyttar vid ett enda tillfälle, snarare än flera och det finns inte några vinster med att inte låta fonden vara helt likvid hela tiden.

Kritiken är inte nådig när det gäller de mål som sätts upp för förvaltningen. Promemorians förslag bygger ju på att alla ickeväljare ska få en rimlig pension, genom att det ska finnas en målnivå för pensionen och när denna uppnåtts ska risken kunna sänkas, alltså en form av löpande reallokering.

"Promemorian listar sedan en rad påståenden vilka antingen är motstridiga, svåra att förstå eller intetsägande; vilket gör att det blir svårt att veta vad som avses, t. ex.:

1. Det befäster iden om att systemet framför allt ska skapa så bra förutsättningar som möjligt för de individer som systemet omfattar.

2. Staten har ett moraliskt ansvar att utforma och förvalta förvalsalternativet på det sätt som är mest ändamålsenligt för det stora flertalet.

3. Förvalsalternativet bör alltid ta sin utgångspunkt i pensionsspararen och sträva mot ett så bra pensionsutfall för denne som möjligt.

4. Individen som låter sina pensionsmedel placeras i förvalsalternativet ska också ha möjlighet att kunna skapa sig en uppfattning om nivån på utfallet, dvs. hur mycket som kommer att betalas ut i pension. Den framtida pensionsutbetalningen bör inte heller nämnvärt avvika från denna förväntan."

I grunden bygger de mångordiga resonemangen på att det är svårt att hitta en risknivå för alla individer i ett kollektiv. Det är först när man vet vad varje individ har för risktolerans som man kan utforma ett alternativ som passar alla, menar Handelshögskolan. Frågan är bara hur man ska få alla individer att veta vilken riskbenägenhet varje individ har. I slutänden betyder det att människor måste anpassa sig och känna till de principer som gäller för att allt ska bli rätt. Kort sagt, individerna ska anpassa sig till systemet, snarare än tvärt om.

Avslutningsvis föreslår Handelshögskolan att kapitalet i den framtida ickevalsfonden förvaltas i AP-fond 1-4 vilket motiveras så här:

"Vi (föreslår) också att förvaltningen av Förvalet delas upp på de existerande AP1-AP4 i lika delar men med Förvalets placeringsinriktning och instruktioner. Denna lösning torde vara den utan jämförelse mest kostnadseffektiva samt att det minskar delvis på risken med maktkoncentration. Premiepensionsmyndigheten förvaltar andelsägarregistret för individer samt de nya fonderna hos respektive AP-fond."

Remissvaret är omfattande och kan läsas i sin helhet här:

Läs mer