28 maj 2020 13:07

Skillnaden i medellivslängd mellan lågutbildade och högutbildade ökar

Sedan 2012 har medellivslängden ökat i samtliga befolkningsgrupper. År 2019 var antalet återstående år räknat från 65 års ålder 22 år för kvinnor och cirka 19,5 år för män. Jämfört med 2012 har medellivslängden ökat med knappt 1 år för kvinnor och drygt 1 år för män.

Men det finns också tydliga skillnader mellan olika grupper av människor. Enkelt uttryckt handlar det om klasskillnader, räknat på aggregerad nivå. Det visar SCB:s sammanställning av medellivslängder som publiceras i dag.

SCB har jämfört siffror för utvecklingen av medellivslängden mellan 2012 och 2019 fördelat på olika grupper. Ökningen fördelar sig olika mellan grupper. Ökningen var minst för ensamstående kvinnor med lägst utbildningsnivå och störst för sammanboende män med längst utbildning.

Generellt gäller att medellivslängden är högre för kvinnor än för män, högre för sammanboende än för ensamstående och högre för dem med längre jämfört med kortare utbildning.

Ökningen har varit störst för dem med eftergymnasial utbildning och något mindre för dem med en gymnasial och förgymnasial utbildning. Ökningen är störst för dem som har högst medellivslängd, alltså att de grupper som levt länge tidigare drar ifrån.

En kvinna som bara har grundskoleutbildning levde i genomsnitt 20,17 år efter 65-årsdagen för sju år sedan. Nu är samma siffra 20,72 år, alltså ett drygt halvår längre. En kvinna med eftergymnasial utbildning levde 2012 i 22,93 år efter 65 år men har nu en återstående livslängd på mer än 23,73 år, alltså nästan ytterligare ett helt år.

Män har kortare liv i genomsnitt. Motsvarande siffror för män med låg utbildning gav 2012 en återstående statistisk medellivslängd på 17,67 år. 2019 hade den siffran ökat med nästan ett helt år och uppmättes till 18,6 år.

Män med eftergymnasial utbildning har på sju år fått ytterligare drygt ett års längre medellivslängd från 65 år och gick ifrån 20,15 till 21,28 år.

Det finns sedan några år en trend mot att skillnader i medellivslängd mellan utbildningsgrupperna ökar, och det gäller för både kvinnor och män.

Och om man ska sammanfatta så ska man (sic!) vara sammanboende kvinna med hög utbildning för att leva längst. De väntas leva nästan 25 år efter 65-årsdagen och bli 90 år.

På motsatt sida av skalan hamnar ensamstående män med bara grundskola som bara lever 16 år efter 65 årsdagen. Skillnaden är nästan nio år.

Det här är något som lett till diskussioner bland annat i Danmark där man noterar en likartad utveckling. Det man vill få till stånd är någon sorts justering av pensionsnivåerna som tar hänsyn till den här skillnaden.

Effekten med livsvariga pensioner blir ju annars att de som lever korta liv finansierar dem som lever längst och att det då uppstår klassmässiga orättvisor eftersom delningstalen är desamma för alla. Det är en fråga som socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) nyligen lyft, bland annat i intervjun i Pensionsnyheterna Analys där han sa så här:

"Vi vet att människor i arbetaryrken har en lägre medellivslängd än tjänstemän. Trots det har de samma delningstal. Det betyder att de blir missgynnade. De får lägre pension i förhållande till sin egen medellivslängd. Vill man se klasskillnader ska man titta på pensionssystemet."

För dig som vill titta närmare på SCB:s genomgång av medellivslängderna går det att läsa mer här:

Medellivslängd