29 maj 2020 13:44

AP-fonderna bidrog med 240 miljarder till pensionssystemet 2019

I den skrivelse om AP-fondernas verksamhet 2019 som regeringen nu lämnat över till riksdagen framgår det att det samlade resultatet för AP1-4 samt AP6 uppgick till 240 miljarder kronor.

Det motsvarar en avkastning på 17,4 procent, vilket kan jämföras med att den genomsnittliga årliga avkastningen sedan AP-fondssystemet infördes år 2001 varit 6,4 procent.

Under samma period har inkomstindex ökat med 2,9 procent per år vilket innebär att buffertfonderna bidragit positivt till det allmänna pensionssystemets långsiktiga finansiering, vilket varit syftet sedan starten.

Regeringen bedömer också att buffertfondernas avkastning ligger i nivå med flera andra jämförbara internationella pensionsfonder. Samtidigt betonas att liknande jämförelser bör göras med viss försiktighet eftersom det finns skillnader i fondernas uppdrag, risktolerans och placeringsinriktning.

Men konsulten McKinseys jämförelse visar att "de svenska buffertfonderna har haft en avkastning som är i linje med utländska pensionsfonder under den senaste tioårsperioden (8,8 procent jämfört med genomsnittet 8,9 procent).

Under den senaste femårsperioden och under 2019 har buffertfondernas avkastning varit högre än de utländska pensionsfondernas genomsnittliga avkastning (8,2 procent jämfört med i genomsnitt 7,3 procent över den senaste femårsperioden och 17,4 procent jämfört med i genomsnitt 13,5 procent för 2019)".

I likhet med de internationella fonderna har även AP-fonderna ökat andelen alternativa investeringar. Regeringen anser att den ökade andelen alternativa investeringar genererat en god avkastning och kan bidra till en dämpande effekt på fondernas resultatnedgång om och när aktiemarknaden utvecklas negativt.

I skrivelsen noteras även att buffertfondernas kostnader ökat i absoluta tal, men minskat som andel av fondkapitalet.

"Buffertfondernas kostnader uppgick till 1 756 miljoner kronor under 2019. Jämfört med föregående år var detta en ökning med 42 miljoner kronor eller 2,4 procent. Under året minskade de externa förvaltningskostnaderna med 29 miljoner kronor medan de interna förvaltningskostnaderna ökade med 71 miljoner kronor. Ökningen av de interna förvaltningskostnaderna kommer framför allt från ökade personalkostnader och ökade informations- och datakostnader. Som andel av fondkapitalet minskade kostnaderna från 0,123 till 0,118 procent", enligt skrivelsen.