Nu ska Riksrevisionen granska hur de sex statliga AP-fonderna i sin förvaltning arbetar för en hållbar samhällsutveckling.
AP-fonderna har större självständighet än andra myndigheter och kan inte styras av regeringen genom regleringsbrev, instruktioner eller resurstilldelning. Det finns samtidigt en målkonflikt mellan AP-fondernas huvudmål om långsiktigt hög avkastning och kraven på hållbarhetsarbete.
"Även om den empiriska forskningen har visat på ett positivt samband mellan höga hållbarhetsvärderingar och finansiell prestation innebär situationen flera utmaningar för fonderna. Frågan är därför vilket genomslag som hållbarhetsarbetet i realiteten har fått i deras förvaltning", säger riksrevisor Helena Lindberg.
Bakgrunden till att granskningen initieras är att världens länder enats om åtgärder för att påskynda omställningen till ett hållbart samhälle. FN:s globala mål Agenda 2030 och Parisavtalet är exempel på detta och AP-fonderna spelar en viktig roll i sammanhanget, eftersom de förvaltar pensionskapital på drygt 2 000 miljarder kronor.
"Granskningen ska undersöka om AP-fonderna i sin förvaltning har tagit tillräcklig hänsyn till hållbarhet, det vill säga om hållbarhet har fått genomslag i AP-fondernas verksamhet, innehav och ägandeskap. Granskningen ska även svara på om AP-fondernas redovisning av sitt hållbarhetsarbete till regering och riksdag är transparent och rättvisande", meddelar Riksrevisionen.
Rapporten publiceras i mars.