När EU-domstolen bestämde att Sveriges garantipensionssystem var att betrakta som en minimiförmån enligt EU-regelverket blev det fart på regeringen. En utredning tillsattes för att försöka rädda det svenska garantipensionssystemet 2018.
I november 2019 kom ett delbetänkande som, lite elakt uttryckt, tog bort ordet garanti ur garantipension och valde att kalla den nygamla förmånen för grundpension.
I slutbetänkandet som överlämnades i fredags har man konkretiserat de praktiska delarna av den omarbetade garantipensionen och även lyckats ta höjd för att klara av att anpassa det till de nya riktåldrarna, alltså indexeringen av pensionsåldrar utifrån den ökande medellivslängden.
Tanken är ju att garantipensionen, som idag betalas ut från 65 års ålder, ska räknas upp och alltså betalas ut senare och senare beroende på den försäkrades födelseår. Det här betyder att 65 års pensionsålder kommer att försvinna på sikt. Detta tillsammans med att gränserna för när man tidigast får ta ut sin pension också höjs.
"Vi föreslår med anledning av den pågående riktåldersreformen att försäkringstid för grundpension från år 2023 ska kunna tillgodoräknas till och med det år den pensionssökande fyller 65 år. Från och med år 2026 ska försäkringstid för grundpension kunna tillgodoräknas till och med kalenderåret före det år då den pensionssökande uppnår riktåldern för pension", står det i betänkandet.
Den nya förmånen Grundpension ska man tjäna in till under som mest 40 års försäkringstid i Sverige och beräkningen påbörjas från det år som den försäkrade fyller 16 år. Det gör att man kan komma upp i mer intjänad försäkringstid än 40 år, som är gränsen för maximalt intjänande. I garantipensionen i dag räknar man bara på bosättningstid, men här blir det fråga om intjänad försäkringstid.
Enligt utredningen ska man i normalfallet inte kunna räkna in försäkringstid som tjänats in i andra länder inom EU/EES.
Utredningen som jobbat i knappt två år 2018 har letts av lagmannen Göran Lundahl som särskild utredare. Han tillsattes ursprungligen av Annika Strandhäll (S) men nu är det hennes efterträdare, socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) som får ta emot den minst sagt snåriga utredningen.
När det första delbetänkandet remissbehandlades var om förslaget skulle hålla om det skulle prövas mot EU-rätten och om det räckte med det vissa kallade namnbyte av garantipensionen för att snirkla sig ur EU-domstolens grepp.
Här har även tagit fram en ny förmån som ska kallas grundersättning som ska gå till dem som har rätt till sjuk- och aktivitetsersättning. Den ska kunna utbetalas till människor som haft rätt till dessa ersättningar i Sverige och ska då kunna få dem utbetalade även i andra medlemsstater, något som följer av EU:s samordningsbestämmelser.
Grundersättningen, som alltså inte heter pension, ska inte kunna kallas för en minimiförmån, vilket var den tuva som stjälpte det svenska garantipensionssystemet i sin gamla tappning. Utredaren tycker att den här nya grundersättningen är en ren invaliditetsersättning och skriver:
"Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av grundersättning bedöms kategoriseringsmässigt vara en förmån vid invaliditet av typ B-lagstiftning enligt förordning 883/2004. Grundersättningen bedöms inte omfattas av den särskilda regleringen för minimiförmåner i samordningsbestämmelserna, och kommer därför att omfattas av de allmänna bestämmelserna om samordning av ålders- och efterlevandepension i förordningen."
Den ersättning som utbetalas till EU-medborgare i andra länder ska vara helt beroende av svensk bosättningstid och den ska vara ett rent bidrag som inte påverkas av intjänad försäkringstid.
I och med att Sverige med det föreslagna systemet kommer att behöva skicka mindre pengar till utomlands bosatta kommer det att ge en rejäl besparing för statskassan. Men att höja åldern för när man får rätt till den nya grundpensionen kommer istället att göra systemet dyrare i den änden.
Utredningen tror inte att det kommer att bli särskilt stora totala ekonomiska effekter av införandet av det nya grundpensionssystemet. Man medger dock att det är svårt att beräkna effekterna av att man skapar de nya förmånerna.
Här kan du ta del av betänkandet i sin helhet: https://www.regeringen.se/49c20b/contentassets/b362202c4d1b40d199af22407c7d21fc/Grundpension-nagra-anslutande-fragor.pdf