12 jun 2020 12:49

Pensionsmyndigheten pulveriserar Shekarabis inkomstpensionstillägg

Pensionsmyndighetens remissvar på regeringens förslag om det nya inkomstpensionstillägget är inte en sågning. Det är en fullständig pulverisering av förslaget som kommit till på önskemål från framför allt socialdemokraterna, som fått med sig de övriga partierna i pensionsgruppen på förslaget.

Det nya inkomstpensionstillägget ska från och med september 2021 ge ett bidrag eller tillskott till pensionen för vissa grupper med pensioner i intervallet 9000 kr - 17 000 kr i månaden.

Men de uppfinnare på socialdepartementet, som utformat förslaget, drabbas av rejäla piskrapp av Pensionsmyndigheten som inte tillstyrker någonting, med ett litet undantag. Det ska bli möjligt att få bidraget utbetalat i samma rater eller procentsatser som inkomstpensionen. Men efter det viner piskan hårt och skoningslöst.

Den nya förmånen strider mot pensionssystemets logik:

"Det i promemorian föreslagna inkomstpensionstillägget innebär en helt ny förmån som inte följer logiken i den inkomstrelaterade delen av pensionssystemet då förmånen inte är direkt kopplad till den enskildes arbetsinkomster och inbetalda avgifter. Förmånen följer inte heller logiken i grundskyddet då den inte avser att skydda mot fattigdom utan istället tar sikte på vissa grupper av pensionärer som haft låga eller medelhöga inkomster under ett långt arbetsliv."

"Inkomstpensionstillägget har således varken det existerande grundskyddets eller den inkomstgrundade pensionens logik och skulle innebära ett tydligt avsteg från de grundläggande principer som det på 1990-talet reformerade svenska pensionssystemet bygger på", skriver myndigheten.

Finansieringen gör att pensionssystemet inte längre blir autonomt:

Det nuvarande pensionssystemet är autonomt eller frikopplat från statsbudgeten. Genom att införa bidraget förloras den kopplingen, menar Pensionsmyndigheten som skriver:

"Ett syfte med dagens ordning har, vad vi kan förstå, varit att undvika att göra pensionssystemets finansiella stabilitet beroende av politiska beslut, vilket varit fallet i Sverige och många andra länder. En annan fördel med dagens ordning som brukar framhållas är att man med ett autonomt system kan undvika att beslut om pensionssystemet, som till sin natur är mycket långsiktiga, blir föremål för mer kortsiktiga överväganden."

Andra alternativ kan vara bättre men har inte utretts:

Om nu politikerna tycker att respektavståndet är för litet mellan dem som jobbat och de som inte gjort det så finns det bättre sätt att hantera det inom ramen för det befintliga systemet, till exempel genom att höja pensionsavgifterna eller att ändra i skatteskalorna men i övrigt lämna systemdesignen intakt. Alternativt skulle man kunna ändra indexeringen i grundförmånerna, menar myndigheten. Genom att till exempel göra avgiftshöjningen retroaktiv skulle alla pensionärer få högre pensioner, om det är det som man vill åstadkomma.

"Dessa alternativ till inkomstpensionstillägget har inte övervägts i promemorian. Pensionsmyndigheten anser att samtliga dessa alternativ har goda förutsättningar att uppnå liknande resultat som promemorians förslag och skulle ha fördelen att de inte strider mot det nuvarande pensionssystemets principer", skriver Pensionsmyndigheten.

Respektavståndet har inte minskat, det har ökat:

Pensionsmyndigheten har även analyserat respektavståndet och konstaterar i en särskild bilaga till remissvaret att det faktiskt ökat över tid, inte minskat. Om man dessutom skulle få genomföra den planerade pensionsåldershöjningen skulle respektavståndet öka. Men om myndigheten måste baxa in det nya tillägget i sina system kommer man inte klara av att genomföra pensionsåldershöjningen i tid.

Obegripligt för pensionärerna:

De föreslagna förändringarna kommer att öka komplexiteten i systemet och få en hel del underliga marginaleffekter, konstaterar Pensionsmyndigheten och skriver:

"Det föreslagna inkomstpensionstillägget skapar marginaleffekter överstigande 100 procent för vissa pensionärer, vilket får konsekvensen att ett längre arbetsliv för dessa individer leder till en lägre allmän pension. Ett ökat arbetsutbud kan därmed i vissa fall minska den äldres disponibla inkomst, skriver Pensionsmyndigheten som befarar att det kommer att leda till en kraftig ökning av antalet samtal som kommer till kundtjänsten."

"Under 2020 bedöms också volymen av inkommande samtal och epost att öka till följd av den uppmärksamhet den nya förmånen sannolikt får i media. Volymökningen beräknas omfatta cirka 200 000 samtal under 2020."

"Det kommer, enligt Pensionsmyndighetens bedömning, bli svårt att förklara dessa skillnader för pensionssparare och pensionärer och samtidigt kommunicera livsinkomstprincipen."

Till det kommer att de prognosverktyg som Pensionsmyndigheten och Minpension.se utvecklat inte kommer att hantera det nya inkomstpensionstillägget från start.

Kritiken mot systemet är obönhörlig på alla punkter och Pensionsnyheterna bjuder här endast på ett litet axplock. Det kan inte vara roligt att ta del av synpunkterna för dem som står bakom promemorian som likt Uppfinnaren i Lorry måste utbrista "tänkte inte på det" - säkert 20 gånger, när myndighetens piska viner.

För dig som vill ta del av hela remissvaret går det bra att läsa det här:

Läs mer