Ny forskning ska studera effekten av Sveriges reformerade pensionssystem på hushållens sparande. Nu stöder Skandiastiftelserna forskarteamet med 1,5 miljoner kronor.
Det svenska allmänna pensionssystemet samt de kollektivavtalade tjänstepensionerna reformerades under 90-talet och 2000-talets första decennium. Infasningen av nya system kan dock ta lång tid att få kännbara effekter och vissa utfall är fortfarande okända. Det ska forskningen nu titta på.
"Sverige sticker ut internationellt när det kommer till hushållens totala sparande som andel av inkomsten, som har ökat markant sedan millennieskiftet. Samtidigt är Sverige unikt i termer av de stora reformer som gjorts i pensionssystemen. Därför blev det naturligt för oss att fråga till vilken grad de svenska pensionsreformerna har bidragit till ökningen av hushållens sparkvot", säger Markus Peters, doktorand vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.
Forskarteamet består av Maria Sandström, doktorand vid Uppsala universitet samt Carolina Lindholm och Markus Peters, doktorander vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.
"Genom att studera dessa frågor kan forskningen bidra till förståelsen av hur olika förändringar i pensionssystemet påverkar hushållens sparbeslut. En åldrande befolkning skapar tryck på att förändra pensionssystemen i många länder så det finns också ett internationellt intresse av att förstå hur den här typen av reformer påverkar hushållen", säger Maria Sandström.
Utöver denna forskning stöttar Skandiastiftelserna Roine Vestman, docent vid Stockholms universitet och hans kollegor i en pågående forskning kring förhållandet mellan bostadspriser och hushållens konsumtion. De tilldelas 200 000 kronor.