Inkomstpensionstillägget är ett stort avsteg från de grundläggande principerna med det svenska pensionssystemet. Ska så stora avsteg göras så bör de föregås av en betydligt mer omfattande diskussion i samhället än det regeringen hittills hunnit med.
Det sa Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren i en sammanfattande diskussion vid dagens webbinarium som arrangerades av Pensionsnyheterna och Pensionsmyndigheten.
- Det verkar som om man har haft bråttom, sa han.
Pensionsmyndigheten har redan skrivit till regeringen och varnat för att implementeringen av denna reform innebär att mycket av det andra viktiga arbetet fått stå åt sidan. Den har redan inlett arbetet med införandet av riktåldrarna, vilket nu troligtvis blir försenat.
- Vår bedömning är att vi får svårt att hinna med båda reformerna. Cirka 80 procent av medarbetarna planerade och var i gång med att utveckla de högre pensionsåldrarna. De har nu omdisponerats till inkomstpensionstillägget och det får naturligtvis konsekvenser för pensionsåldersreformen, sa han.
Pensionsmyndigheten nämnde i yttrandet andra sätt att höja pensionerna på. Ett exempel på det är en höjning av pensionsavgiften från 17,21 till 18,5 procent av inkomsten. Settergren och Pensionsmyndigheten tar inte ställning till vilket alternativ som är att föredra. Men på frågan om en avgiftshöjning är en komplicerad reform att genomföra så sa han att den var tämligen enkel. I alla fall ur en administrativ synvinkel.
- Den är administrativt enkel, men den har ju betydande statsfinansiella effekter, sa han.
Som avslutning nämnde Settergren att inkomstpensionstillägget försvårar Pensionsmyndighetens kommunikation till befolkningen väsentligt. Kommunikationen från alla håll är att man ska jobba längre och att ju längre man arbetar desto högre blir pensionen. Nu införs ett bidrag i pensionssystemet istället.
- Det är en av våra framförda nackdelar med tillägget. Det går på tvärs mot den informationen. Kommunikationen försämras, helt klart, sa han.