Igår väcktes åtal mot två personer i nästa omgång av Falcon Funds-härvan. Den här gången fokuserar åtalet på affärerna som gjordes på Malta och som Max Serwin var hjärnan bakom.
Nu har det framkommit uppgifter att den period på fyra månader från att Pensionsmyndigheten stängde av fonderna för handel och sa upp avtalet med bolaget användes till att göra ytterligare affärer. På det sättet kunde Serwin göra affärer som kostade spararna 260 miljoner kronor.
Mikael Westberg var rättschef på Pensionsmyndigheten under den turbulenta perioden som sedermera ledde till Ekobrottsmyndighetens största utredning någonsin. Nu uppger han för Pensionsnyheterna att det är viktigt att komma ihåg att Pensionsmyndigheten behövde göra en grundlig utredning för att kunna ha en bra grund för en uppsägning.
- Man måste komma ihåg att vi under våren gjorde en kartläggning av fonderna och hade möten med bland annat Falcons styrelseordförande Tonio Fenech, Maltas finansinspektion MFSA och Finansinspektionen. Fonderna granskades under våren 2016 av MFSA och Deloitte som inte hittade några fel. För att kunna säga upp avtalet krävdes en laglig grund annars hade myndigheten överträtt sina befogenheter. En domstol skulle då vid en prövning ha ogiltigförklarat beslutet. Det skulle ha varit katastrofalt för premiepensionsspararna, säger Westberg.
Först när KPMG fick kontrollen över tillgångarna och började granska bolaget upptäcktes exakt hur dåliga affärer som gjorts men det var ett halvår efter att Pensionsmyndigheten sagt upp avtalet.
Det största problemet enligt Westberg var inte att uppsägningen skulle ha varit sen utan att det var svårt för myndigheten att få tillbaka insatta medel om en fond valde att inte följa fondregelverket och tillsynsmyndigheten, i detta fall dröjde eller underlät MFSA att agera.
- Problemet var alltså inte att Pensionsmyndigheten gjorde en så grundlig utredning som möjligt utan att en aktör hade släppts in, som när den väl fått tag på spararnas pengar inte tänkte lämna tillbaka dem frivilligt utan istället utnyttja dem för egen del.
Granskningen visade sedermera att många av de affärer som gjordes för att berika gärningsmännen skedde till och med efter uppsägningen av avtalet, det vill säga under sommaren 2016.
- I efterhand och med all fakta så finns det ingen som inte önskar att Pensionsmyndigheten hade sagt upp avtalet tidigare. Men Pensionsmyndighetens bild efter att ha sett KPMG:s granskning var att det skadliga agerandet i hög grad hände även efter uppsägningen.
Falcon gjorde sitt bästa för att obstruera och förhindra inlösen efter uppsägningen och stämde Pensionsmyndigheten. Det visade på den stora betydelse det hade att uppsägningen av fondavtalet hade en stark grund, menar Westberg.
- Viktigt att påpeka här är att Falcon Funds begärde inhibition i flera instanser så de gjorde sitt för att förhala hela processen så mycket de kunde och vägrade betala tillbaka pengarna. Det tyder på att de använde den här tiden för att kunna göra ytterligare affärer och berika sig själva, säger Westberg.
Frågan är om skadan för spararna hade kunnat bli större än de påstådda 260 miljonerna.
- Om en domstol hade ogiltigförklarat vårt beslut att säga upp avtalet så hade Falcon Funds fått finnas kvar på fondtorget, säger Westberg.