I slutet av maj lämnade jur kand Johan Furhoff in en stämning mot Länsförsäkringar Sak och krävde bolaget på drygt en miljon kr. Detta eftersom LF Sak vägrat ersätta en kund som av en ansvarsförsäkrad rådgivare blivit lurad att köpa instrument med mycket hög risk, trots att hen enligt dokumentationen efterfrågat ett instrument med den motsatta egenskapen, alltså låg risk.
Investeringen visade sig vara värdelös och den utlovade löpande avkastningen fick kunden aldrig se röken av.
Länsförsäkringar Sak svarade att kunden inte löpande följt utvecklingen i det värdepapper med underliggande tillgång i en gruva genom att läsa årsredovisningar och andra handlingar och att hen därför alldeles för sent lagt märke till att hens pengar försvunnit och inte skulle gå att få tillbaka.
Dessutom har kravet på ersättningar till LF Sak kommit in för sent. Detta för att LF Sak först ville avvakta utgången i ett annat mål där man tvistade om huruvida ansvarsförsäkringen skulle gälla eller inte. Det tog fyra och ett halvt år innan Högsta Domstolen förra året gjorde klart att investeringar som görs inom ramen för en k-försäkringsdepå är att betrakta som försäkringsrådgivning, inte värdepappersrådgivning och att ansvarsförsäkringen då skulle kunna användas.
I en ny inlaga menar den skadelidandes ombud att det vore bra om man kunde klarlägga frågorna kring preskription av den här typen av krav i en mellandom. Då slipper kunden billigare undan eftersom man då inte behöver göra någon stor och kostsam utredning om sakförhållandena utan kan nöja sig med att domstolen prövar om LF Sak verkligen har rätt när de menar att ersättningen inte ska betalas ut till följd av att kunden anmält för sent och inte kunnat styrka skadan när den ska ha inträffat.
"Om Länsförsäkringars invändning är välgrundad skulle en mellandom skära ner processmaterialet oerhört, och det är svårt att se vad Länsförsäkringar kan se för nackdel med en mellandom. Detta ligger också i linje med reklamationsinstitutets syften, att den som mottagit ett krav sent inte ska behöva ingå i en komplicerad prövning av kravet", skriver ombudet jur kand Johan Furhoff i en inlaga till Stockholms Tingsrätt.
Han påpekar vidare att LF Sak under ett års tid underlät att behandla kravet från kunden och skriver syrligt:
"Länsförsäkringar har bedrivit skadereglering under ett års tid innan man
vilandeförklarade ärendet i avvaktan på pilotmålet. Detta är gott om tid att bestämma sig för om man vill framställa en reklamationsinvändning eller inte".
Att Länsförsäkringar inte vill ha en mellandom i målet är lätt att förstå. Det finns många som tröttnat på att kräva ersättning för den vårdslösa rådgivningen som rådgivarna ägnat sig åt eftersom LF Saks ombud på advokatfirman Nordia i parti och minut konstaterat att alla krav inkommit för sent och att de därför inte kunnat behandlas.
Om en domstol blir tvungen att klarlägga hur lagarna kring preskription i den här typen av fall ska tolkas skulle det kunna skapas prejudikat. Och om domstolen då finner att de lurade haft rätt kan det öppna för ersättningar för andra som kan hänvisa till mellandomen och kräva pengar av LF Sak.