14 aug 2020 13:02

Langensjö: En myt att upphandlat fondtorg hotar riskkapitalförsörjningen

Motståndet mot det upphandlade premiepensionstorget har varit minst sagt massivt och branschen har under sommaren fortsatt att lobba hårt för förslagets slopande i landets debattsidor.

Ett av debattinläggen kom i juni och signerades av Nasdaqs noteringschef Adam Kostyál, Svenska riskkapitalföreningens vd Isabella de Feudis, Företagarnas vd Günther Mårder och Aktiespararnas vd Joacim Olsson. De menade att stora volymer hamnar i AP7 och att detta därför hotar den svenska riskkapitalförsörjningen. Dessutom anser de att den redan genomförda åtstramningen räcker för att stärka konsumentskyddet.

I ett svar på debatten skriver Secorias Mats Langensjö, som även varit rådgivare till Pensionsmyndigheten vid genomförandet av steg 1 samt gjort en utredning om Sjunde AP-fonden nyligen, att riskkapitalförsörjningen inte alls hotas.

"Premiepensionens plattform består av dagligt handlade så kallade UCITS-fonder. Dessa fonder består i princip enbart av likvida värdepapper. Det är därför en myt att riskkapitalförsörjningen skulle vara hotad för svensk industri och innovation då dessa fonder inte tillhandahåller sådant riskkapital.

Dessutom visar Pensionsmyndighetens erfarenheter att det finns allvarliga brister i det konsumentskydd som man trodde att UCITS-regelverket skulle tillhandahålla. Det är därför avgörande att huvudmannen kan följa upp och löpande utvärdera de som ska få förtroendet att förvalta PPM-kapitalet", enligt Langensjö.

Han uppger också att det första steget varit framgångsrikt men att det fortfarande gynnar dåliga förvaltare. Mandatet för reformeringen i det första steget var långt ifrån tillräckligt för att säkerställa att en av världens största pensionsplattformar framöver på ett tryggt sätt kan tillhandahålla de bästa fonderna till bästa möjliga pris. Steg två och det upphandlade fondtorget är ett naturligt nästa steg i reformen, menar Langensjö.

"Det finns detaljer i förslaget som man kan diskutera, men vinsten för samhället och pensionärerna är betydande. I det nuvarande regelverket, efter genomförande av Steg 1, är det till exempel fortfarande tillåtet och möjligt att vara en "dålig" förvaltare, med dyra avgifter och irrelevanta fonder för pensionssparande, utan att Pensionsmyndigheten kan göra något", skriver han och fortsätter:

"Det finns etablerade och erkända metoder och arbetssätt för att välja bort dåliga fondförvaltare och att välja bra och relevanta fonder, vilket är något som alla liknande plattformar använder och som borde vara självklart för ett så omfattande system. Premiepensionen är så pass stort system att det kan, vid rätt utformad upphandling, få tillgång till världens bästa fondförvaltare till mycket låga kostnader".

Slutligen uppger han att det i ett system finansierat av allmänna medel och som utgör ett obligatoriskt pensionssparande är självklart att huvudmannen måste kunna kvalitetssäkra alla aktörer som deltar. Premiepensionen är för viktig för att slarvas bort.

"Det är rimligt att endast de bästa fondförvaltarna ska få förtroendet att förvalta det kapitalet, vilket är grundläggande marknadsekonomiska principer och omsorg om allmänna medel", skriver Langensjö.