17 aug 2020 12:38

Del 2 av Falcon Funds inledd

Idag inleddes den första förhandlingsdagen för den andra omgången av Falcon Funds-processen och den gäller misstänkt brottslighet på Malta mellan 2015 och 2016.

Den här veckan ska huvudförhandlingen pågå i tre dagar och ägnas helt åt åklagarsidans inledande sakframställan av det "mycket omfattande materialet".

Och det kan konstateras att intresset för ekobrottmålet fortfarande är stort då det var fullt i åhörarsalen.

Målet är en fortsättning på den första delen av processen där tingsrätten i april dömde de åtalade till långa fängelsestraff. Del ett var fokuserad på brottslighet i Sverige medan fortsättningen nu går vidare till det som hände på Malta.

I inledningen av sakframställan visade åklagaren direkt en mailkonversation mellan huvudmännen Mark Bishop och Max Serwin (tidigare Emil Amir Ingmanson där det diskuteras hur Optimus High Yield ska byta domicil till Malta och fusioneras med Falcon Funds. Mejlet är daterat 27 september 2013 och där skriver Serwin bland annat:

"Vi är i kontroll över allt men det är inget som visas för utomstående, vilket är bra med tanke på den situation vi befinner oss i just nu". Här syftar han troligtvis på att misstankar om oegentligheter kring Optimus började väckas i Sverige och att Finansinspektionen redan hade pratat med Bishop.

Åklagarsidan menar att den kan bevisa att Serwin kontrollerade Falcon helt och att det var han som utsåg ledamöter, betalade bolagets kostnader under uppbyggnadsfasen och bestämde de tre fondernas investeringspolicy. Åklagaren menar också att man kan bevisa att bytet av Falcons förvaltare från Calamatta Cushieri till Temple Asset Management gjordes för att det förstnämnda bolaget inte ville köpa de värdepapper Serwin ville att de skulle köpa.

Den huvudansvarige portföljförvaltaren i Temple var Barbaros Ökten, som Ekobrottsmyndigheten inte kunnat få tag på men som alltjämt är misstänkt och efterlyst. Han tros befinna sig i Turkiet.

Temples uppdrag var dock tidsbegränsat. Avsikten från Serwin var hela tiden att bilda förvaltningsbolaget Falcon Asset Management och själv ta över huvudansvaret för förvaltningen, enligt åklagarsidan. Till Falcon Asset Management hämtade man dessutom över en viss Phillip Eaton Richards från Argentarius ETI, ett bolag som tog fram ett av de börshandlade instrumenten (ETI, Exchange Traded Instruments) som Falcon Funds placerade PPM-pengarna i.

Det ska tilläggas att Argentarius har ett minst sagt skamfilat rykte och att bolaget efter flera regulatoriska problem lämnade Malta till förmån för Caymanöarna förra året. Richards ska enligt åklagaren höras i målet.

De huvudsakliga instrumenten som användes var alltså dessa ETI:er, värdepapper som består av underliggande tillgångar som oftast inte kan omsättas på en börs som fastigheter, lån eller onoterade aktier. De är icke-likvida tillgångar som dessutom inte är transparenta. Det var bara Falcon Funds som investerade i de här värdepapperen, trots att de var öppet tillgängliga och marknadsnoterade.

Åklagarsidan visar också hur gärningsmännen Max Serwin och Afram Gergeo dessutom använder det svenska elhandelsbolaget Werel för att tjäna pengar. Genom ETI:erna har pengar gått vidare till bolag som är kontrollerade av gärningsmännen och sedan använts för att köpa aktier i Werel. Serwin och Gergeo har dock handlat för 100 kronor per aktie men genom en nyemission två månader senare helt plötsligt värderat bolaget till 47 000 per aktie, trots att inget underlag för en sådan hög värdering finns.

Processen i säsong två av Falconrättegången kommer att fortsätta under hela hösten vilket innebär en kostsam process. Kostsamt är det även för de sparare som övertalades att flytta PPM-pengar till Falcon och det är högst tveksamt, läs otroligt, att de kommer att få tillbaka de pensionspengar de förlorat i skandalen.