27 aug 2020 13:52

Ödesfråga för branschen - när kommer lagrådsremissen om flytträtten?

Vid årsskiftet är det meningen att en utvidgad flytträtt ska införas och göra det möjligt för kunder att flytta sina fond- och depåförsäkringar utan att hindras av höga avgifter.

Som mest ska försäkringsbolagen kunna ta ut en 600 kr av kunder som vill flytta sin fondförsäkring, oavsett vilket kapital det handlar om.

Här kommer den gamla tiotaggarmarknaden upp i tövädret efter att länge ha varit gömd i snö. Välavlönade kunder som för tio eller femton år sedan valde att lägga sin tjänstepension i en tiotaggarlösning har i många fall samlat ihop miljoner i sina tjänstepensioner.

Om de nu får möjlighet att flytta pengarna kan det bli tufft för bolagen. De pengarna går ju inte snabbt att ersätta med nyteckning. De som ska fylla på med nya premier bakifrån gör andra val och ofta enklare och mindre lönsamma produkter, sett ur förmedlarnas och försäkringsbolagens synvinkel.

En annan fråga rör juridiken när det gäller flytträtten. Folksam Fondförsäkrings vd Charlotta Carlberg aktualiserade frågan i samarbete med juridikprofessor Mårten Schultz i en debattartikel i somras. Frågan som ställdes på sin spets var om det var rimligt att i efterhand ändra i lagen för att uppnå en mer omfattande flytträtt.

- Vi är helt ok med fri flytträtt och ökad transparens. Det vi vänder oss emot är om lagstiftaren alltför lättvindigt inför lagstiftning som verkar retroaktivt och tycker att den promemoria som kommit är alltför grund i sin analys av konsekvenserna, säger Charlotta Carlberg till Pensionsnyheterna och fortsätter:

- Om man infört en retroaktivt verkande lag en gång så kan man göra det en gång till och en gång till igen. Det får ju effekten att man ändrar i ingångna avtal, säger hon.

Hon pekar också på att det kan uppstå kollisioner mellan civilrätten och näringsrätten.

Som Pensionsnyheterna tidigare berättat kan det handla om att större förmedlare i avtal med arbetsgivarna i pensionspolicyn slagit fast att planen inte innehåller någon rätt för individerna att flytta ut ur planen. Det avtalet har ju ingåtts frivilligt.

Då kan två saker hända. Det ena är att kunden i lag får rätt att flytta ut en tjänstepension/tiotaggarlösning till en låg avgift, om lagen ändras. Men försäkringen ägs ju faktiskt av företaget som tecknat den. Om det då ligger ett avtal mellan arbetsgivaren om att ha flyttförbud så är frågan om det ska kunna trumfas av en lagstiftning tänkt att erbjuda ett starkare konsumentskydd.

- Det är en sådan fråga som lagstiftaren inte borrat tillräckligt djupt i. Så som jag läser det tänker man sig att konsumentskyddet ska väga tyngre och då gälla, trots att det finns avtal om att det inte ska gå att flytta. Och frågan blir även om kunden då först måste ta över försäkringen från arbetsgivaren för att det ska gå att genomföra en flytt till de nya villkor som ska gälla, säger Charlotta Carlberg.

För branschen är det här förstås en ödesfråga och nu sitter många på nålar och undrar vad som ska komma från departementet i form av en lagrådsremiss och när. Här handlar det även om i vilken utsträckning man tagit till sig av de öppna synpunkter som kommit in via remissrundan.

Bolag med många stora avtal från tiotaggeriets barndom hoppas förstås att man ska mildra skrivningarna när den nu ska till lagrådet. Många när nog hoppet att det inte blir något alls.

Det är nog mest en from förhoppning. För det var ju ett enigt finansutskott som skrev sitt tillkännagivande till regeringen om att öka konsumentskyddet genom att lätta på flyttreglerna för fond och depåförsäkringar. Det betyder ju att regeringen då skulle tvingas förhandla med alla partier för att få dem att gå med på att ändra ståndpunkt.

Flytträtten är ju redan smärtsam för många bolag som måste lämna ifrån sig kapital till utflyttning av försäkringar som redan i dag omfattas av flytträtt. Där är det tydligt att många miljarder går från fondförsäkring direkt till traditionell försäkring. Då handlar det ofta just om välbetalda tjänstemän som närmar sig 60-årsåldern och samlat på sig ordentligt med pensionskapital.

Av Svensk Försäkrings flyttstatistik hade Skandia Liv ett rejält positivt flyttnetto under 2019. Bolaget hade utflyttar på sex miljarder kr samtidigt som inflyttarna gav drygt tio miljarder. Lejonparten av utflyttarna kom då från det egna fondförsäkringsbolaget och gick till traditionell försäkring i Skandia Liv.

Fyra miljarder kom från konkurrenter där kunderna, med eller utan rådgivning, valde att anförtro pengarna till Skandia Liv. På så sätt får kunderna en (nästan) riskfri utbetalning av ett garanterat belopp. Kunderna kan på förhand veta vilka pengar de har att röra sig med, när de gått i pension.

Den möjligheten kan inte bolag utan tradförsäkring erbjuda. För att hejda utflödena måste fondförsäkringsbolagen därför hitta produkter som gör det attraktivt att ha pengarna kvar i fondförsäkring även efter pensionen. Det är nog mot den bakgrunden som man ska se Skandias lansering av sin nya utbetalningsmodell för fondförsäkring som vi berättar om på annan plats i dagens nyhetsbrev.

Men frågan för dagen är när lagrådsremissen om flytträtten kommer och vad den kommer att innehålla. Och regeringen kan inte hålla på den i evighet. Riksdagen har ju krävt att man skyndsamt ska behandla frågan. Men från departementet vill man inte i dagsläget säga något mer än att man jobbar med frågan.