18 sep 2020 13:35

Morningstar ser positivt på bättre info om räntefonder - men ser fyra problem

I dagarna meddelade Fondbolagens förening att branschen ska införa nya regler för information om räntefonders risk.

Bakgrunden till behovet är kritik från sparare i våras då flera räntefonder visade så kraftiga tapp att fem års ökning raderades ut på en månad.

Fondspararna borde ha fått bättre information och det går att tydligt redovisa risken att de innehav som finns idag i en räntefond kommer att falla i värde framöver, skriver Morningstars analyschef Jonas Lindmark.

"Främst baseras dessa mått på hur mycket extra ränta marknaden idag vill få betalt för att ta risken att äga obligationerna, men dessutom finns kreditbetyg från främst Fitch, Moody’s och S&P (men även Morningstar) som baseras på analyser av företagen som försöker säga hur stor sannolikheten är att förlora pengar. Dessa nyckeltal kan inte säga exakt hur stor risken är att förlora pengar, men de går att jämföra mellan fonder och visar därmed åtminstone risktagandet relativt andra alternativ".

Han ser dock fyra problem med den nya rapporteringen. Det första och största menar han är att nya nyckeltal bara ska finnas i fondernas årsrapporter och halvårsrapporter. De blir inte tillräckligt synliga, där folk köper fonder.

Siffrorna ska också bara rapporteras två gånger per år och med eftersläpning på några månader. Risken där är att någon som ska investera ändå använder mer än sex månader gammal information. Fördröjningen ger redan nu problem på Morningstar, som ska lansera nya fondkategorin "Ränte – SEK obligationer, högrisk" 31 oktober. Analyshuset behöver veta vilka fonder som tar mest risk men de nya nyckeltalen kommer först några månader senare.

"Nästa problem är mer generellt, att informationen om fonder främst har varit fokuserad på att ge fakta om aktiefonder. Särskilt i Sverige är det främst aktiefonder som har rekommenderats och där har merparten av fondsparandet hamnat. Därför beskrivs fondernas innehav främst som en fördelning mellan länder och branscher, inte via kreditbetyg. Och fokus är på historisk avkastning, istället för på marknadsräntan idag.
Men de som erbjuder möjligheter att välja fonder, både PPM och banker, har förstås ett ansvar att börja ge aktuell information även om riskerna i räntefonder. Om tongivande aktörer kräver att informationen om spreadexponering och kreditbetyg ska uppdateras varje månad, så kommer rapporteringen säkert att börja", menar Lindmark.

Tredje problemet är att officiella kreditbetyg saknas på de flesta svenska företagsobligationer. Det innebär att förvaltarna själva ska gissa vilka kreditbetyg som är rimliga. Sista problemet är att de nya reglerna bara gäller i Sverige och främst svenska fonder. Här skulle aktörer som Pensionsmyndigheten kunna bidra genom att ställa krav på utländska fondbolag att följa de nya reglerna, menar Lindmark.