Inkomstpensionstillägget frångår principerna som sjösattes på 90-talet när Sverige gick ifrån ATP-systemet. Nu riskerar vi att hamna där igen. Problemet är att det finns en anledning till att ATP-systemet togs bort. Vi vill inte hamna där igen, sa SEB:s Jens Magnusson i en presentation i dagens Pensionsstudion.
Magnusson har dessutom skrivit en uppmärksammad debattartikel i frågan i SvD Näringsliv nyligen.
- Det är svårt att hävda att systemet är frikopplat från statsbudgeten när man nu lägger ett bidrag över statsbudgeten som ska komplettera inkomstpensionen. Man kan argumentera att den aldrig varit helt frikopplat från statsbudgeten och det är alldeles riktigt, det finns ju ett grundskydd som alltid har finansierats över statsbudgeten, men inkomstpensionen har varit någotsånär skyddad. Nu blir den inte det, sa han.
Inkomstpensionstillägget är framför allt inte tillräckligt finansiellt stabilt eftersom det inte har några automatiska anpassningar.
- Om det blir dyrt när man gör såna här lösningar som inte styrs av till exempel indexeringen eller bromsen, då är det upp till diskretionära politiska beslut att höja eller sänka pensionerna. Det är inte automatiskt finansiellt stabilt längre, sa han.
Ett frågetecken kan också lyftas vad gäller pensionssystemets princip om generationsrättvisa samt livsinkomstprincipen. Nu luckrar man upp livsinkomstprincipen helt och riskerar att införa stora marginaleffekter.
- Pensionsmyndigheten har själva tagit upp att marginaleffekterna, särskilt i intervallet 14 000 - 17 000 kronor, blir så stora att en miljon människor helt enkelt får större marginaleffekter än 100 procent. Du jobbar mer, skaffar högre inkomster som skulle gett högre pension, men som här inte ger det eftersom du blir av med mer i inkomstpensionstillägg än vad du får i inkomstpension. Det tycker jag är ett stort problem och varken i linje med livsinkomstprincipen eller arbetslinjen.
Magnusson såg ett större problem med att Sverige börjar gå bort från dagens pensionssystem. Och det handlar inte bara om inkomstpensionstillägget utan även om avgiftshöjningen och om PPM-fondtorget. Diskussionen om avgiftshöjning kommer till exempel aldrig ta slut, men problemet med att göra den retroaktiv är att pensionsskulden då höjs med 700 miljarder kronor, en nota som skickas till de framtida generationerna.
- När Pensionsgruppen bildades så sa man att pensionssystem är så långsiktiga att det är dåligt att försöka avgöra dem i valrörelser. Det hade varit bra att hålla på. Jag tycker det är olyckligt att vi är på väg tillbaka till ATP. Det fanns en anledning till att vi ville gå bort från det och jag ser att det blir kämpigt för framtida generationer om vi fortsätter vara så här godtyckliga, sa Magnusson.
Vill du se dagens avsnitt av Pensionsstudion? Du hittar mer information här:
Pensionsstudion, avsnitt 2