De flesta pensionärer har fått bättre inkomst- och tilläggspensioner sedan följsamhetsindexeringen infördes i det nya pensionssystemet vid årsskiftet 2001 till 2002, jämfört med om den tidigare prisindexeringen hade fortsatt.
Det meddelar Pensionsmyndigheten i en ny rapport idag.
De totala utbetalningarna av pensioner skulle ha varit åtta miljarder kronor lägre om de istället hade räknats om med förändringen i prisbasbeloppet. De åtta miljarder kronorna i skillnad motsvarar cirka 300 kronor per pensionär och månad i ökad inkomst jämfört med om pensionerna skulle ha förändrats i takt med prisbasbeloppet under motsvarande period.
"Lägre inkomstpensioner ökar statens utgifter för grundskydd och minskar kommunernas skatteintäkter. Den negativa effekten på hushållens disponibla inkomster med åtta miljarder kronor brutto kommer efter minskad skatt och ökade bidrag att uppgå till nästan fem miljarder kronor", framgår det av den nya rapporten.
Mellan 2002 och 2020 har nuvarande omräkning av inkomstpensionerna överstigit inflationen med drygt fyra procent.
"De som pensionerades 2011 eller 2012 har realt fått ökade pensioner med omkring sju procent fram till 2020", säger Pensionsmyndighetens analytiker Tommy Lowén i en kommentar.
Däremot finns det individer som hade tjänat på att pensionerna hade varit knutna till prisbasbeloppet. De som pensionerades under den finansiella krisen 2009 har fram till 2020 fått realt oförändrade eller 0,3 procent lägre pensioner, enligt Lowén.