NYHETSARKIVET
20 nov 2020 13:49
Inte självklart att upphandlat fondtorg skulle påverka småbolagen
Igår fick Pensionsgruppen på sitt möte en föredragning av professor Per Strömberg vid Handelshögskolan i Stockholm som är en ledande expert på området finansiell ekonomi. Han har, på uppdrag av regeringen, skrivit en rapport om riskkapitalförsörjningen till svenska bolag och hur den kan påverkas när premiepensionssystemet handlas upp, vilket Pensionsgruppen beslutade 2017.

I remissvaren på PPM-utredningen var det flera instanser som kritiserade det av utredningen föreslagna förfarandet. Både Svenskt Näringsliv, SVCA (Swedish Venture Capital Association), Svenska Fondhandlarföreningen och fondbranschen varnade för att riskkapitalförsörjningen i skulle komma att drabbas om fondtorget handlas upp. Man såg risker med att stora indexfonder skulle komma att dominera i premiepensionssystemet, till förfång för främst svenska småbolag.

Den här frågan har diskuterats länge i Pensionsgruppen och det finns ledamöter i gruppen som är oroade över att riskkapitalet ska försvinna från småbolagen om fondtorget handlas upp.

I rapporten visar professor Strömberg att den vanligaste finansieringskällan för börsbolag är egna vinstmedel vid expansion, alltså inte nyemissioner. Han har då analyserat aktiemarknaden för samtliga svenska bolag åren 2012-2019 och skriver:

"En första slutsats av denna analys är att nettofinansieringen från aktiemarknaden har varit negativ under perioden, både för perioden som helhet och för varje enskilt år. Med andra ord har aktieägarna erhållit betydligt högre belopp i form av utdelningar och nyemissioner från bolagen än vad de tillfört bolagen i form av nyemissioner. Aggregerat över hela sjuårsperioden har aktiemarknaden tillfört drygt 56 miljarder till bolag samtidigt som man erhållit närmare 36 miljarder via aktieåterköp och 712 miljarder i utdelningar från bolagen, vilket summerar till ett nettoutflöde från bolagen på 692 miljarder. Detta har skett samtidigt som bolagen har växt sin reala tillgångsmassa (likvida medel exkluderade) med närmare 917 miljarder."

Bolagen har alltså inte använt sig av kapital som tillförts dem från aktiemarknaden som sin viktigaste finansieringskälla.

"Man skulle kunna ge visst belägg för oron att en minskning av kapitalet i småbolagsfonder skulle kunna påverka kapitalförsörjningen till de mindre börsbolagen", skriver Strömberg. Han anser dock att den bilden bör kompletteras med vad han beskriver som "ytterligare observationer".

En sådan är att det handlar om i sammanhanget relativt små belopp och tittar man på nettoflödet till småbolagen står detta bara för 1,6 procent av bolagens marknadsvärden vilket får Strömberg att skriva:

"Det är svårt att se att aktiemarknaden inte skulle kunna finansiera nettobelopp av denna storlek oavsett mängden PPM-kapital som placeras i småbolagsfonder."

Till det lägger han även det faktum att småbolagsfonder inte bara investerar i småbolag utan även har innehav i större bolag som kan ha ett mindre behov av finansiering. De 25 miljarder kr som omtalas som småbolagsfondkapital är alltså inte fullt ut investerade i just småbolag.

Vidare påpekar han att det inte finns statistik på i hur stor utsträckning fonder skulle vara mer eller mindre benägna att rycka ut och teckna sig i nyemissioner än andra investerare på marknaden och skriver:

"Även om 25 miljarder i kapital flyttas från småbolagsfonder till andra ägare, och dessa nya ägare skulle vara relativt mindre benägna att investera i aktieemissioner, är det osannolikt att de inte skulle bidra med något kapital alls."

Risken för att småbolagen skulle dräneras på riskkapital som remissinstanserna påpekar skulle därmed vara överdriven, menar Strömberg och påpekar att det inte ens är klarlagt att småbolagsfonderna kommer att försvinna om fondtorget handlas upp. Utredaren har ju påpekat att de fondkategorier som PPM-spararna efterfrågar kommer att representeras på fondtorget.

Sen är det inte alltid så att småbolagsfonder alltid kan bevara sitt ägande av småbolagsaktier. Det sammanhänger ofta med marknadsläget. När aktiemarknaden går uppåt får fonder mer kapital när sparare tillför pengar. Dessa investeras då bland annat i småbolag och ökad efterfrågan får aktiekurserna att stiga. I en nedgång sker det motsatta. Om sparare väljer att sälja sina fondandelar i det läget kan fonderna tvingas att sälja småbolagsaktier vilket kan utsätta kurserna på dessa för ytterligare press.

Han anser att det är viktigare för småbolagen att ha ankarinvesterare som har en långsiktig syn på företagen i fråga och som därmed inte har behov av att sälja i pressade lägen. Här nämner han "investmentbolag", "family offices" och "pensionskapital" som mer långsiktiga än aktiefonder med hänsyn till risken för utflöden.

Så det är definitivt ingen absolut sanning att ett upphandlat fondtorg skulle innebära någon katastrof för svenska småbolag. Det finns många aspekter att ta hänsyn till, vilket alltså Strömberg gjort. Och han avslutar sin rapport med följande rader:

"Sammantaget är det svårt att med tidigare forskning belägga vilken effekt, om någon, en minskning av PPM kapital i svenska aktiefonder i allmänhet, och i småbolagsfonder i synnerhet, skulle ha för kvaliteten i ägarstyrningen i svenska börsbolag."
Pensionsnyheterna i Sverige AB
Rapsgatan 1
118 61 Stockholm
info@pensionsnyheterna.se
www.pensionsnyheterna.se
Orgnr: 559339-5907