1 dec 2020 13:43

Delegationen för senior arbetskraft: Allt fler vill arbeta längre

Igår lämnade Delegationen för senior arbetskraft sitt slutbetänkande om äldres möjlighet och vilja till ett längre arbetsliv.

Delegationen med ordförande Anders Ferbe har sammanställt fakta och forskning om seniorers möjligheter i arbetslivet och det har resulterat i betänkandet "Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre". Det överlämnades till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi igår.

Till grund för slutbetänkandet ligger 23 underlagsrapporter. Det konstateras att det finns en stor och underutnyttjad arbetskraftspotential bland seniorer. Medellivslängden har ökat med 23 år för både kvinnor och män de senaste 100 åren, något som väntas fortsätta fram till 2070. Det året beräknas hälften av dödsfallen ske efter 90 års ålder för båda könen, enligt betänkandet.

Befolkningen och framför allt gruppen 75 år och äldre väntas öka framöver. Fler behöver arbeta högre upp i åldern men samtidigt skiljer sig förutsättningarna för ett längre arbetsliv för alla.

I betänkandet beskrivs också det moderna samhällets paradoxer där medellivslängden ökar och det finns ett stort behov av utbildad och mer senior arbetskraft, samtidigt som den ålder där människor går i pension knappt förändrats. Men normen att gå i pension vid 65 håller på att luckras upp, även om det inte alltid leder till ett senare pensionsuttag. Andelen som tar ut pension både före och efter 65 år ökar.

En annan iakttagelse är att många seniorer arbetar deltid. Av de aktiva 65-69-åringarna arbetar två tredjedelar deltid. Bland de förvärvsaktiva i åldern 70 till 74 jobbar åtta av tio deltid.

Delegationen konstaterar att förutsättningarna för ett längre arbetsliv är goda och att seniorer blir allt friskare och mer välutbildade jämfört med tidigare generationer. Många vill också arbeta längre, men det finns en del hinder som behöver undanröjas. Hinder som beskrivs är negativa attityder hos arbetsgivare och arbetskamrater, åldersgränser för pension i trygghetssystem som inte höjts samt så kallade "knuffar" i riktning mot en pensionering vid 65 år, enligt betänkandet.

"Normen att det är dags att sluta arbeta vid 65 års ålder har satt sig djupt i de flestas föreställningsvärld. I dag kan det knappast hävdas att det existerar en arbetslinje efter 65 års ålder, i den meningen att den som kan försörja sig genom eget arbete också bör göra det. Snarare är det föreställningar om att äldre bör sluta arbeta för att ge plats åt yngre eller för att de är långsamma eller inte lika produktiva längre som gäller.
Många höginkomsttagare, som ofta har en hög utbildning, har en god arbetsmiljö som gör det möjligt att arbeta längre, men väljer ändå att gå relativt tidigt i pension eftersom de har den ekonomiska möjligheten. Av solidaritet mellan generationer och mellan grupper i samhället bör de i stället överväga att arbeta längre", skriver delegationen i betänkandet och skriver följande:

"En av delegationens viktigaste slutsatser är att synen på seniorer är otidsenlig och felaktig och det är just denna syn som är ett av de största hindren för ett längre arbetsliv för fler."

När det gäller avsnittet om skillnader i förutsättningar för ett längre arbetsliv noterar delegationen dock en oroväckande samhällsutveckling. Skillnaderna mellan grupper har ökat över tid. Bland lågutbildade kvinnor till exempel så har en sämre hälsa bidragit till en omvänd utveckling jämfört med i samhället i övrigt. Medellivslängden har sjunkit de senaste åren och det tycker delegationen bör uppmärksammas och motverkas.

Ytterligare en av slutsatserna är att utvecklingen mot fler äldre i arbetslivet går för långsamt.

"Trots att mer än tjugo år har gått sedan det allmänna pensionssystemet reformerades och en flexibel pensionsålder infördes, biter sig inställningen att arbetslivet tar slut vid 65 år envist fast hos såväl arbetsgivare som arbetstagare och de flesta går fortfarande i pension vid den åldern", enligt betänkandet.