15 jan 2021 13:23

Starkt fondsparande 2020 trots svår turbulens

Förra året sparade svenskarna väldigt mycket i fonder igen, trots att det var ett turbulent år med stora marknadssvängningar. Framför allt under mars gick börserna ner och stora uttag gjordes. Men trots det slutade året med att fondförmögenheten nådde en ny rekordnivå på 5 400 miljarder kronor, enligt dagens morgonwebbinarium från Fondbolagens förening.

Totalt nysparades 76 miljarder kronor i fonder under förra året. Dock beror den höga siffran för nysparande i hög grad på december månads insättning till premiepensionen på 40 miljarder kronor.

76 miljarder kronor i nysparande under ett turbulent år är ändå 10 miljarder högre än det genomsnittliga nettosparandet under perioden 1994 till 2020 och ligger på samma nivå som det genomsnittliga nysparandet sedan år 2000, enligt Fondbolagens förening.

Aktiefonder stod för majoriteten av det nya kapitalet. Fondbolagens förening noterar också att inflödet till indexfonder avtagit lite under 2020. De senaste tio åren har merparten av nysparandet i aktiefonder placerats i passiva fonder, som under perioden visar ett nettoinflöde på 242 miljarder kronor jämfört med aktiva fonders 32 miljarder.

Under 2020 gick dock bara 16 miljarder av de 67 miljarder som placerades i aktiefonder till passiva alternativ.

I webbinariets inledning gick vd Fredrik Nordström igenom några av händelserna som varit mest utmanande för fondbranschen under förra året. Steg två i omstöpningen av premiepensionstorget var en av punkterna, där branschen väntar på den slutgiltiga informationen från Pensionsgruppen om hur det upphandlade fondtorget ska se ut. Nordström menar att hela frågan utvecklats till ett politiskt kortspel.

Den andra punkten var den period under mars och april där många företagsobligationsfonder fick stora problem med likviditeten som ledde till tillfälliga uttagsstopp. För att råda bot på problemet och öka transparensen beslutade föreningen att införa en så kallad spreadexponering som alla räntefonder måste redovisa framöver.

Det här informerade Fondbolagens förening om redan i september och förklarade nyckeltalet så här på sin hemsida: "Spreadexponering är ett mått på kredit- och likviditetsrisk, och beräknas som kapitalviktad kreditduration multiplicerat med innehavens spread i förhållande till statspapperskurvan. Det visar hur stort värdefall det blir i en räntefond, mätt i procentenheter av fondens värde, om ränteskillnaden mellan fondens innehav och statsobligationer fördubblas."

Vad gäller det stora börsraset under mars och de stora uttagen i framför allt aktiefonder så finns ingen exakt information om spararna var proaktiva eller reaktiva eftersom statistiken inte finns uppdelad under månaden. Däremot har Fondbolagens förening dragit slutsatsen att de aktiva spararna i stora drag varit väldigt snabba att agera, både när det gällde uttag och insättningar när marknaden vände uppåt, enligt föreningens ekonom Fredrik Hård.