15 jan 2021 13:26

AMF: Vi hoppas EU-kommissionen tar intryck av våra synpunkter

Pensionsbolaget AMF har nyligen skickat in synpunkter till EU-kommissionen där flera orsaker till oro lämnats över den kommande EU-taxonomin. Förutom AMF lämnade även Svensk Försäkring och Länsförsäkringar in samma kritik till kommissionen.

Sedan dess har AMF även skickat in sina synpunkter till Regeringskansliet. Det stora problemet som de svenska aktörerna ser det är att fyra viktiga sektorer drabbas av taxonomiförslagen - skog, vattenkraft, energieffektiva fastigheter och elnätskapacitet. Dessa kommer enligt förslaget antingen inte alls betraktas som hållbara eller under väldigt starka restriktioner bedömas som hållbara. Några av restriktionerna är dessutom i strid med befintlig reglering, enligt AMF.

Hur troligt det är att man får till stånd en förändring nu är svårt att bedöma, men AMF är hoppfullt att kommissionen tar intryck av det som förs fram, uppger hållbarhetsansvariga Anna Viefhues för Pensionsnyheterna.

- Vi står ju inte ensamma, vår branschförening Svensk Försäkring samt även andra branschorganisationer och företag i Sverige har skickat in liknande synpunkter, säger hon.

Frågan är vad som skulle behövas förändras i taxonomin för att de här fyra sektorerna inte ska missgynnas.

- Det viktiga för oss är att regelverken hänger samman och på ett bra sätt bidrar till de syften vi är överens om att de ska gynna, det vill säga omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Det handlar till exempel om att vi vill att kriterierna ska vara harmoniserade inom EU samt att kriterierna för "do no significant harm" behöver sättas i linje med annan reglering inom de olika sektorerna. De behöver även ta hänsyn till större systemfrågor, säger Viefhues.

Genom sitt yttrande vill AMF och de övriga svenska aktörerna påpeka hur viktigt det är att kriterierna är korrekt utformade eftersom taxonomin troligtvis får stora realekonomiska effekter. Vilka konsekvenser de nuvarande reglerna, om de kvarstår, får har man dock ingen tydlig bild av ännu.

- Våra synpunkter pekar även på risken för att taxonomin paradoxalt kan komma att göra det svårare att nå klimatmålen. Den kan komma att snedvrida konkurrensen och försvåra för institutionellt kapital att spela sin viktiga roll i den omställning samhället behöver genomgå, säger hon.

När det gäller hållbarhet generellt har flera fondbolag och banker den senaste tiden gått ut hårt med nya, hårdare, hållbarhetskriterier för sina fonder. Samtidigt har samma aktörer fått kritik för att de antingen haft kvar bolag som Exxon i portföljen eller för att de, som i SEB:s fall, hade kvar industrier som bidrar till höga utsläpp i sina fonder. Cementindustrin är ett exempel. Swedbank Robur har i sina svar på Pensionsnyheternas frågor om detta varit tydliga med att de anser sig göra mer nytta som en aktiv ägare.

- Det finns definitivt anledning för en investerare att beakta utsläppsnivåer generellt, inte enbart i vissa sektorer. För att skapa bra pensioner till våra kunder måste de bolag vi investerar i kunna möta de regleringar och krav från kunder och intressenter som kommer att följa i klimatförändringarnas spår. Har man lägre utsläpp relativt andra i samma bransch, så tror vi att man har en konkurrensfördel. Men att enbart titta på utsläppsnivåer och exkludera branscher med höga utsläpp, tror vi inte är klokt. Det är inte det bästa sättet framåt om man vill bidra till den nödvändiga omställningen. Utmaningen ligger i att påverka bolag över hela världen att ta sitt ansvar genom att som ägare i dessa bolag stötta och driva på för omställning och nya tankesätt, säger Viefhues.