8 feb 2021 12:36

Sparekonom: Pensionsutbildning i skolan är inte lösningen på problemet

En av de stora debatterna när det kommer till privatekonomi och pensioner de senaste åren har handlat om ungas ointresse och dåliga kunskap i ämnet.

En brist på intresse har lett till låg kunskap, som i sin tur bidragit med att många undersökningar visar att en hel del människor, unga såväl som äldre, känner oro över pensionen. Budskapet från flera håll har därför varit tydligt: börja utbilda i ekonomi och pension tidigare i åldrarna.

Senast var det Mikael Elinder, docent i nationalekonomi och en av forskarna bakom rapporten "Svenska folkets kunskaper om pensionen", som ville att frågan om pension ska väckas redan i grundskolan.

Vissa håller inte helt med om det förslaget. SPP:s sparekonom Shoka Åhrman anser att kunskap och utbildning är viktiga aspekter men inte hela lösningen.

- Det finns ett individuellt ansvar, det ska vi inte bortse från. Men att tro att barn redan i grundskolan vill lära sig om hur pensioner fungerar är lite naivt. Skolan är viktig men det är inte den enda vägen att gå för att lära unga om just pensionsfrågor. Dessutom skjuter man med det resonemanget över ansvaret till skolan från myndigheter, finansbranschen och politiker, säger hon till Pensionsnyheterna och tillägger:

- Då blir risken att till exempel branschen och föräldrar landar i slutsatsen att om det är en del i skolgången så är det en naturlig del av kunskapsbanken som följer med individen i vuxenlivet och blir grunden för medvetna livsval.

Många i vuxen ålder har i flera undersökningar uppgivit att de känner oro för och har en låg kunskap om pensionen. Lösningen på det hade nog inte varit mer undervisning kring pensioner i skolan, menar Åhrman och säger att mångas oro ofta blir mindre när de till exempel loggar in på Minpension.se och får en överblick över sin pension.

Det är här frågan om finansiell förmåga kommer in och vikten av att kunna sätta privatekonomi och pensioner i rätt kontext för unga.

Åhrman menar att för många fastnat för termen "financial literacy" i stället för att fundera mer kring "financial capability" och hur man kan skapa en miljö som ger unga rätt erfarenhet av hur de kan hantera sin privatekonomi och pension.

- Kunskap utan verklig förankring ger inte så mycket. Visst är kunskap och lärande viktigt men ekonomi måste sättas i en naturlig kontext. Det vi ofta missar i debatten är att kunskap i sig inte säger någonting om våra faktiska beteenden, säger hon.

Hur löser man det då? Finansiell förmåga skapas bäst genom att unga får tillgång till och kan engagera sig med finansiella institutioner. Och för att fånga i den yngre målgruppen måste branschen och myndigheter kommunicera på deras sätt och finnas i deras kanaler, menar Åhrman.

- Använd de digitala verktyg som finns och anpassa informationen till deras erfarenheter mer. Använd också beteendeekonomisk forskning när verktygen tas fram. Finansiell kunskap i sig ändrar inte människans beteende och det faktum att många ser det som något avlägset och hellre nöjer sig med en mindre belöning nu. Det är det här vi måste förändra, säger hon och avslutar:

- Att bara visa en pyramid över hur pensionssystemet ser ut tidigt ger inte nödvändigtvis information om hur olika faktorer och beslut påverkar den slutgiltiga pensionen.